Symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer

  • Tillstånd: Symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer
  • Åtgärd: Rytmreglering med flecainid eller propafenon (klass I c antiarytmika)
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Effekten på återfall i förmaksflimmer är god och biverkningarna färre än för alternativa behandlingar. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på mortalitet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det är den vanligaste arytmin hos vuxna och ökar i förekomst vid ökad ålder samt vid annan hjärt-kärlsjukdom. Man uppskattar att minst 3 procent av den vuxna befolkningen (≥ 20 års ålder) har förmaksflimmer men den verkliga prevalensen är oklar. Förmaksflimmer är inte alltid symtomgivande men medför ofta besvär som hjärtklappning, trötthet och andfåddhet.

Paroxysmalt förmaksflimmer definieras som återkommande episoder som går över spontant inom en vecka och oftast inom 24 timmar. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret slår om till sinusrytm spontant efter en vecka eller efter konvertering. Permanent förmaksflimmer innebär att flimret är bestående och man har bedömt att konverteringsförsök inte är meningsfullt.

Förekomst av förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier framför allt om man redan tidigare drabbats av stroke, har hög ålder, är kvinna, har diabetes, högt blodtryck, arterosklerotisk sjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent. Flimmerpopulationen har en fördubblad mortalitetsrisk jämfört med normalpopulationen.

Vid symtomgivande paroxysmalt flimmer samt efter konvertering av persisterande flimmer återkommer flimret som regel relativt snabbt, och antiarytmiska läkemedel såsom flekainid och propafenon kan här öka chansen att hålla förmaksflimmer borta. Men behandling med sådana läkemedel kan också ge biverkningar i form av allvarligare hjärtrymtstörningar, vilka kan orsaka svimning eller i värsta fall plötslig död.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer ger rytmreglering med flekainid eller propafenon (klass I c-antiarytmika), vid en uppföljningstid på ett år,

  • en absolut riskreduktion med 20 procentenheter på återfall i förmaksflimmer jämfört med placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökad risk för proarytmi (odds ratio 3,41, 95-procentigt konfidensintervall 1,28– 9,09) jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en ökad risk för studieavbrott på grund av biverkningar (odds ratio 1,93, 95-procentigt konfidensintervall 1,27–2,93) jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av flekainid eller propafenon på mortalitet vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer.

Flekainid/Propafenon är måttligt effektivt för att bibehålla sinusrytm efter konvertering av förmaksflimmer eller vid paroxysmalt flimmer, men medför biverkningar liksom ökad risk för proarytmier.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt innefattande 56 randomiserade kontrollerade studier [1]. Slutsatserna baseras på 1 309 personer.

Saknas någon information i studierna?

Information om flekainid och propafenons effekter på viktiga kliniska parametrar såsom stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga saknas i dessa studier. Effekter och bieffekter av dessa läkemedel hos kvinnor och äldre är heller inte särskilt redovisade, inte heller långtidsdata.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Lafuente-Lafuente, C, Longas-Tejero, MA, Bergmann, JF, Belmin, J. Antiarrhythmics for maintaining sinus rhythm after cardioversion of atrial fibrillation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 5:CD005049.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54