Symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer

  • Tillstånd: Symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer
  • Åtgärd: Rytmreglering med amiodaron
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Åtgärden har ingen effekt på mortalitet men god effekt på återfall i förmaksflimmer. Det finns dock alternativa behandlingar med mindre risk för biverkningar.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det är den vanligaste arytmin hos vuxna och ökar i förekomst vid ökad ålder samt vid annan hjärt-kärlsjukdom. Man uppskattar att minst 3 procent av den vuxna befolkningen (≥ 20 års ålder) har förmaksflimmer men den verkliga prevalensen är oklar. Förmaksflimmer är inte alltid symtomgivande men medför ofta besvär som hjärtklappning, trötthet och andfåddhet.

Paroxysmalt förmaksflimmer definieras som återkommande episoder som går över spontant inom en vecka och oftast inom 24 timmar. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret slår om till sinusrytm spontant efter en vecka eller efter konvertering. Permanent förmaksflimmer innebär att flimret är bestående och man har bedömt att konverteringsförsök inte är meningsfullt.

Förekomst av förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier framför allt om man redan tidigare drabbats av stroke, har hög ålder, är kvinna, har diabetes, högt blodtryck, arterosklerotisk sjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent. Flimmerpopulationen har en fördubblad mortalitetsrisk jämfört med normalpopulationen.

Vid symtomgivande paroxysmalt flimmer samt efter konvertering av persisterande flimmer återkommer flimret som regel relativt snabbt, och antiarytmiska läkemedel såsom amiodaron kan då öka chansen att hålla förmaksflimmer borta. Behandling med sådana läkemedel kan också ge biverkningar i form av allvarligare hjärtrytmstörningar, vilka kan orsaka svimning eller i värsta fall plötslig död.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer ger amiodaron, vid en uppföljningstid på ett år,

  • ingen effekt på mortalitet jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en absolut riskreduktion med 38 procentenheter på återfall i förmaksflimmer jämfört med placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen signifikant effekt på proarytmi jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en ökad risk för studieavbrott på grund av biverkningar, (odds ratio 5,55, 95-procentigt konfidensintervall 2,24–13,7) jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Amiodaron är effektivt för att bibehålla sinusrytm efter konvertering av förmaksflimmer eller vid paroxysmalt flimmer, men medför biverkningar ledande till studieavbrott. Vissa biverkningar relaterade till amiodaronbehandling uppträder sent, till exempel lungfibros, varför ett års uppföljning är kort i detta sammanhang och biverkningsfrekvensen kan vara underskattad. I direkta jämförelser med klass I-antiarytmika (flekainid, propafenon) och klass III-antiarytmika (dronedaron, sotalol) är amiodaron mer effektivt för att bibehålla sinusrytm (data ej visade).

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt innefattande 56 randomiserade kontrollerade studier [1]. Slutsatserna för amiodaron baseras på 673 personer för samtliga effektmått.

Saknas någon information i studierna?

Information om amiodarons effekter på viktiga kliniska parametrar såsom stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga saknas i dessa studier. Effekter och bieffekter av amiodaron hos kvinnor och äldre är heller inte särskilt redovisade. Effekter av amiodaron på lång sikt saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Lafuente-Lafuente, C, Longas-Tejero, MA, Bergmann, JF, Belmin, J. Antiarrhythmics for maintaining sinus rhythm after cardioversion of atrial fibrillation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 5:CD005049.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54