Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och beräknat eller uppskattat SYNTAX score > 22 eller diabetes

  • Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och beräknat eller uppskattat SYNTAX score > 22 eller diabetes
  • Åtgärd: Kranskärlskirurgi
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har bättre effekt än PCI vid tillståndet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kranskärlskirurgi (CABG, coronary artery bypass grafting) innebär öppen hjärtkirurgi med sternotomi och hjärt-lungmaskin. Alternativa behandlingar innefattar koronar angioplastik, PCI eller medicinsk behandling. SYNTAX score är ett angiografiskt graderingsverktyg för att bedöma komplexiteten av kranskärlssjukdom där höga värden indikerar mer komplicerad anatomi för koronarpatologin.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlssjukdom, och beräknat eller uppskattat SYNTAX score > 22 eller diabetes ger CABG

  • 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 2,8 procent absolut riskökning på 5-årsrisk för stroke jämfört med PCI hos patienter med diabetes (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

CABG är behäftad med risk för ett flertal komplikationer där de av störst betydelse är neurologiska komplikationer i form av stroke och kognitiv dysfunktion, sårinfektion, perioperativ hjärtinfarkt samt postoperativ njursvikt.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två randomiserade kontrollerade studier [1, 2]. De två studierna grundar sig på samma ursprungsmaterial men med olika uppföljningstid. Slutsatserna baseras på 1 215 personer för mortalitet vid SYNTAX score > 22, oklart antal personer för mortalitet hos en subgrupp med diabetes, 1 215 personer för hjärtinfarkt vid SYNTAX score > 22, oklart antal personer för hjärtinfarkt hos en subgrupp med diabetes, 1 215 patienter för stroke vid SYNTAX score > 22 och oklart antal personer för stroke hos en subgrupp med diabetes.

Det finns också en systematisk översikt publicerad [3] i vilken resultat från de randomiserade kontrollerade studierna ingår [1, 2]. Någon metaanalys har ej gjorts i den systematiska översikten och den tabelleras därför ej. För gruppen med diabetes är resultaten i översiktens refererade studier i linje med de som rapporterats här. För gruppen med SYNTAX score > 22 finns enbart resultat från SYNTAX-studien att tillgå. I granskningen ingår även publikationen med 12-månadersresultat från SYNTAX-studien men denna tabelleras ej eftersom femårsresultat valts i stället [4].

En uppdaterad litteratursökning gjordes 2015-03-11. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [5].

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier som jämför revaskularisering mot modern medicinsk behandling. Ytterligare studier som subgrupperat patienter utifrån SYNTAX score fattas. Ingen metaanalys är gjord för att utvärdera resultaten hos patientgruppen med diabetes.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Mohr, FW, Morice, MC, Kappetein, AP, Feldman, TE, Stahle, E, Colombo, A, et al. Coronary artery bypass graft surgery versus percutaneous coronary intervention in patients with three-vessel disease and left main coronary disease: 5-year follow-up of the randomised, clinical SYNTAX trial. Lancet. 2013; 381(9867):629-38.
  2. Farkouh, ME, Domanski, M, Sleeper, LA, Siami, FS, Dangas, G, Mack, M, et al. Strategies for multivessel revascularization in patients with diabetes. N Engl J Med. 2012; 367(25):2375-84.
  3. Deb, S, Wijeysundera, HC, Ko, DT, Tsubota, H, Hill, S, Fremes, SE. Coronary artery bypass graft surgery vs percutaneous interventions in coronary revascularization: a systematic review. JAMA. 2013; 310(19):2086-95.
  4. Serruys, PW, Morice, MC, Kappetein, AP, Colombo, A, Holmes, DR, Mack, MJ, et al. Percutaneous coronary intervention versus coronary-artery bypass grafting for severe coronary artery disease. N Engl J Med. 2009; 360(10):961-72.
  5. Hakeem, A, Garg, N, Bhatti, S, Rajpurohit, N, Ahmed, Z, Uretsky, BF. Effectiveness of percutaneous coronary intervention with drug-eluting stents compared with bypass surgery in diabetics with multivessel coronary disease: comprehensive systematic review and meta-analysis of randomized clinical data. Journal of the American Heart Association. 2013; 2(4):e000354.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54