Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer

  • Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer
  • Åtgärd: Multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och valet av behandlingsmetod kan ha stor effekt på överlevnad, hjärtinfarktrisk och risk för återfall. Därför är det viktigt att olika specialister tillsammans tar ställning till vilken behandling som är lämpligast i det enskilda fallet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ischemisk hjärtsjukdom orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl vilket leder till myokardischemi. Möjliga behandlingar innefattar medicinsk terapi eller revaskularisering med antingen koronar angioplastik, PCI eller kranskärlskirurgi (CABG, coronary artery bypass grafting). Vid multidisciplinär konferens deltar specialister inom åtminstone thoraxkirurgi, kardiologi samt interventionell kardiologi och tar ställning till den lämpligaste behandlingen att föreslå den enskilda patienten.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlssjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer.

För en person med komplicerad kranskärlssjukdom kan valet av behandlingsmetod ha stor effekt på överlevnad, hjärtinfarktrisk och risk för återfall, varför ställningstagande till vilken behandling som är bäst lämpad i det enskilda fallet är en grannlaga uppgift. Det råder internationell samstämmighet om att multidisciplinär konferens ökar möjligheten till ett välunderbyggt ställningstagande till lämplig behandling [1].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det saknas studier som utvärderar effekten av multidisciplinär konferens på utfall av behandlingen. I granskningen ingår fem systematiska översikter [2-6], en översikt [7] och två riktlinjer från Europeiska hjärtförbundet (ESC) [1, 8]. Ingen studie har utvärderat effekten av multidisciplinär konferens vid ställningstagande till revaskularisering. Däremot rekommenderas multidisciplinär konferens i såväl riktlinjer från ESC samt i flera av översikterna som ingår i granskningen.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier som utvärderat ett multidisciplinärt arbetssätt vid ställningstagande till revaskularisering.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Montalescot, G, Sechtem, U, Achenbach, S, Andreotti, F, Arden, C, Budaj, A, et al. 2013 ESC guidelines on the management of stable coronary artery disease: the Task Force on the management of stable coronary artery disease of the European Society of Cardiology. Eur Heart J. 2013; 34(38):2949-3003.
  2. Hlatky, MA, Boothroyd, DB, Bravata, DM, Boersma, E, Booth, J, Brooks, MM, et al. Coronary artery bypass surgery compared with percutaneous coronary interventions for multivessel disease: a collaborative analysis of individual patient data from ten randomised trials (Structured abstract). Lancet; 2009. p. 1190-7.
  3. Lee, MS, Yang, T, Dhoot, J, Iqbal, Z, Liao, H. Meta-analysis of studies comparing coronary artery bypass grafting with drug-eluting stenting in patients with diabetes mellitus and multivessel coronary artery disease. Am J Cardiol. 2010; 105(11):1540-4.
  4. Deb, S, Wijeysundera, HC, Ko, DT, Tsubota, H, Hill, S, Fremes, SE. Coronary artery bypass graft surgery vs percutaneous interventions in coronary revascularization: a systematic review. JAMA. 2013; 310(19):2086-95.
  5. Athappan, G, Chacko, P, Patvardhan, E, Gajulapalli, RD, Tuzcu, EM, Kapadia, SR. Late stroke: comparison of percutaneous coronary intervention versus coronary artery bypass grafting in patients with multivessel disease and unprotected left main disease: a meta-analysis and review of literature. Stroke; a journal of cerebral circulation. 2014; 45(1):185-93.
  6. Sipahi, I, Akay, MH, Dagdelen, S, Blitz, A, Alhan, C. Coronary artery bypass grafting vs percutaneous coronary intervention and long-term mortality and morbidity in multivessel disease: meta-analysis of randomized clinical trials of the arterial grafting and stenting era. JAMA internal medicine. 2014; 174(2):223-30.
  7. Head, SJ, Kaul, S, Mack, MJ, Serruys, PW, Taggart, DP, Holmes, DR, Jr., et al. The rationale for Heart Team decision-making for patients with stable, complex coronary artery disease. Eur Heart J. 2013; 34(32):2510-8.
  8. Hamm, CW, Bassand, JP, Agewall, S, Bax, J, Boersma, E, Bueno, H, et al. ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation: The Task Force for the management of acute coronary syndromes (ACS) in patients presenting without persistent ST-segment elevation of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2011; 32(23):2999-3054.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54