ST-höjningsinfarkt utan kardiogen chock

  • Tillstånd: ST-höjningsinfarkt utan kardiogen chock
  • Åtgärd: PCI av icke-infarktrelaterade kärl i samband med primär PCI
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förekomst av förträngningar i kranskärlen undersöks med kranskärlsröntgen. Vid hjärtinfarkt ses vanligen ett kärl som är helt eller delvis tilltäppt av en blodpropp. PCI är den rekommenderade behandlingsmetoden vid akut hjärtinfarkt när ett kranskärl är helt tilltäppt (ST-höjningsinfarkt). Att åtgärda det akuta stoppet i blodkärlet stöds av internationella behandlingsriktlinjer, men huruvida eventuella andra förträngningar i kranskärlen, som inte ger upphov till den akuta hjärtinfarkten ska åtgärdas, är en kontroversiell fråga. Internationella behandlingsriktlinjer stödjer endast åtgärd av den akuta tilltäppningen (så kallad culprit-PCI) under förutsättning att patienten inte befinner sig i kardiogen chock.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av PCI av icke-infarktrelaterade kärl i samband med primär PCI på överlevnad, risken att drabbas av ny hjärtinfarkt eller förnyad revaskularisering vid ST-höjningsinfarkt utan kardiogen chock.

Att åtgärda andra förträngningar, inte bara det tilltäppta blodkärlet, kan medföra risk men samtidigt förebygga att sjukdomen försämras i dessa kärlsegment. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns flera studier, främst retrospektiva, med varierande resultat och att det saknas övertygande data för att den ena metoden skulle vara bättre eller säkrare än den andra.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Behandling av flera kranskärl förlänger genomlysningstiden med röntgen och exponerar patienter för mera röntgenkontrastemedel, vilket kan medföra risk.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår tre studier, två är systematiska översikter som kombinerar data från randomiserade kontrollerade studier och registerstudier [1, 2]. Slutsatserna baseras på upp till 62 229 personer för mortalitetsbedömning, 1 262 personer för bedömning av hjärtinfarkt samt upp till 61 764 individer för revaskularisering. Den tredje studien [3] är en mindre randomiserad studie som fick avbrytas i förtid eftersom signifikant skillnad i primärt utfallsmått (kombination av hjärtdöd, hjärtinfarkt och ny angina) uppträdde emellan de två behandlingsgrupperna (n = 465).

En uppdaterad litteratursökning gjordes 2015-03-06. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade.

Saknas någon information i studierna?

Nej, ingen information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Bangalore, S, Kumar, S, Poddar, KL, Ramasamy, S, Rha, SW, Faxon, DP. Meta-analysis of multivessel coronary artery revascularization versus culprit-only revascularization in patients with ST-segment elevation myocardial infarction and multivessel disease. Am J Cardiol. 2011; 107(9):1300-10.
  2. Navarese, EP, De Servi, S, Buffon, A, Suryapranata, H, De Luca, G. Clinical impact of simultaneous complete revascularization vs. culprit only primary angioplasty in patients with st-elevation myocardial infarction and multivessel disease: a meta-analysis. J Thromb Thrombolysis. 2011; 31(2):217-25.
  3. Wald, DS, Morris, JK, Wald, NJ, Chase, AJ, Edwards, RJ, Hughes, LO, et al. Randomized trial of preventive angioplasty in myocardial infarction. N Engl J Med. 2013; 369(12):1115-23.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54