Sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension

  • Tillstånd: Sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension
  • Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har ingen effekt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Pulmonell hypertension betyder högt blodtryck i lungartärerna och är ett delfenomen i ett brett panorama av sjukdomstillstånd. Pulmonell hypertension definieras som medeltryck i lungartären i vila ≥ 25 mmHg uppmätt vid hjärtkateterisering. En uppskattning av det systoliska lungartärtrycket kan erhållas genom ekokardiografi.

Pulmonell hypertension indelas i fem huvudgrupper [1]. Grupp 3 är pulmonell hypertension vid sjukdomar i lungvävnaden, varvid lungsjukdom resulterar i en ökad lungkärlsresistens (PVR), ökat tryck och ökad belastning för hjärtats högerkammare. Den dominerande lungsjukdomen som orsakar pulmonell hypertension är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). En annan lungsjukdom är lungfibros. Bägge dessa sjukdomar medför betydande sjuklighet och dödlighet.

En av de läkemedelsgrupper som introducerades i början av 2000-talet för behandling av pulmonell hypertension typ 1 (PAH, pulmonell arteriell hypertension) är endotelinreceptorantagonister (ERAs), med två i dag godkända substanser (bosentan och ambrisentan). Dessa ger proliferationshämning och vasodilatation i lungkärlbädden. En nyare substans (macitentan) inväntar EU-kommissionens godkännande.

Somliga av dessa substanser har även studerats vid sjukdom i lungvävnaden, som komplement till vedertagen behandling med bronkdilaterande och antiinflammatorisk behandling. Behandlingen syftar till att sänka lungkärlsresistensen och förbättra högerkammarens funktion, förbättra patientens arbetsförmåga, minska symtom och förbättra överlevnad. Det finns dock en risk, särskilt vid KOL, att syresättningen, arbetsförmågan och överlevnaden minskar och symtomen förvärras med endotelinreceptorantagonister eftersom dessa kan öka perfusionen av dåligt ventilerade lungsegment.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension ger endotelinreceptorantagonister

  • ingen effekt på dödlighet jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på försämring av sjukdomstillståndet, inklusive död, jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på arbetsförmåga mätt med 6 minuters gångtest jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på hjärtfunktion (minutvolymsindex) jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en försämrad arteriell syrgastension jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av endotelinreceptorantagonister på ekokardiografiskt uppmätt lungkärlsresistens vid sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I studier av endotelinreceptorantagonister har förekomsten av biverkningar varit ett begränsat problem, och dominerats av stegrade transaminaser. En registerstudie kopplad till införandet av den första ERA-substansen (bosentan) vid PAH visade att behandlingen avbröts hos 3,2 procent på grund av stegrade aminotransferaser, men fatal eller permanent leverskada kopplad till bosentan sågs ej hos någon patient [2]. I den senast publicerade studien med macitentan sågs ingen ökad förekomst av leverpåverkan jämfört med placebo, däremot sågs liksom för andra endotelinreceptorantagonister en ökad förekomst av anemi [3]. En substans i gruppen ERA-läkemedel (sitaxsentan) har också dragits in på grund av tre rapporterade fall med permanent leverskada. Vid lungsjukdom finns också en risk för försämring av grundsjukdomen och försämrad syrgasmättnad.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två små randomiserade kontrollerade studier av patienter med KOL [4, 5] och fyra medelstora randomiserade kontrollerade studier av lungfibros [6-9] eftersom den dominerande lungsjukdomen som orsakar pulmonell hypertension är KOL och en annan bakomliggande lungsjukdom är lungfibros. Slutsatserna baseras således på data från 1 286 personer för dödlighet, 1 444 personer för tid till försämring, 712 personer för arbetsförmåga och 62 personer för lungkärlsresistens, hjärtfunktion och syrgastension.

Saknas någon information i studierna?

För endotelinreceptorantagonister vid pulmonell hypertension grupp 3 saknas studier som specifikt inkluderat patienter på basen av uppmätt pulmonell hypertension. Man har ej i någon av studierna av lungfibros och endast i en av de två små studierna av KOL tagit hänsyn till förekomst av pulmonell hypertension. Det saknas också vid KOL information om långtidseffekter av endotelinreceptorantagonister och studier av tillräcklig storlek och duration för analys av effekt på överlevnad, hospitalisering och arbetsförmåga. Vid lungfibros saknas studier av hemodynamisk effekt.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Simonneau, G, Robbins, IM, Beghetti, M, Channick, RN, Delcroix, M, Denton, CP, et al. Updated clinical classification of pulmonary hypertension. J Am Coll Cardiol. 2009; 54(1 Suppl):S43-54.
  2. Humbert, M, Segal, ES, Kiely, DG, Carlsen, J, Schwierin, B, Hoeper, MM. Results of European post-marketing surveillance of bosentan in pulmonary hypertension. Eur Respir J. 2007; 30(2):338-44.
  3. Pulido, T, Adzerikho, I, Channick, RN, Delcroix, M, Galie, N, Ghofrani, HA, et al. Macitentan and morbidity and mortality in pulmonary arterial hypertension. N Engl J Med. 2013; 369(9):809-18.
  4. Valerio, G, Bracciale, P, Grazia D'Agostino, A. Effect of bosentan upon pulmonary hypertension in chronic obstructive pulmonary disease. Ther Adv Respir Dis. 2009; 3(1):15-21.
  5. Stolz, D, Rasch, H, Linka, A, Di Valentino, M, Meyer, A, Brutsche, M, et al. A randomised, controlled trial of bosentan in severe COPD. Eur Respir J. 2008; 32(3):619-28.
  6. Raghu, G, Million-Rousseau, R, Morganti, A, Perchenet, L, Behr, J. Macitentan for the treatment of idiopathic pulmonary fibrosis: the randomised controlled MUSIC trial. Eur Respir J. 2013; 42(6):1622-32.
  7. Raghu, G, Behr, J, Brown, KK, Egan, JJ, Kawut, SM, Flaherty, KR, et al. Treatment of idiopathic pulmonary fibrosis with ambrisentan: a parallel, randomized trial. Annals of internal medicine. 2013; 158(9):641-9.
  8. King, TE, Jr., Brown, KK, Raghu, G, du Bois, RM, Lynch, DA, Martinez, F, et al. BUILD-3: a randomized, controlled trial of bosentan in idiopathic pulmonary fibrosis. Am J Respir Crit Care Med. 2011; 184(1):92-9.
  9. King, TE, Jr., Behr, J, Brown, KK, du Bois, RM, Lancaster, L, de Andrade, JA, et al. BUILD-1: a randomized placebo-controlled trial of bosentan in idiopathic pulmonary fibrosis. Am J Respir Crit Care Med. 2008; 177(1):75-81.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54