Pulmonell hypertension

  • Tillstånd: Pulmonell hypertension
  • Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och åtgärden har effekt på arbetskapacitet. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Pulmonell hypertension definieras som ett medeltryck i lungpulsådern på > 25 mmHg i vila eller > 30 mmHg under arbete. Tillståndet resulterar i stor negativ påverkan på den fysiska prestationsförmågan och livskvaliteten. Fysisk träning innebär regelbunden individanpassad fysisk träning utprovad av sjukgymnast i syfte att öka fysisk prestationsförmåga speciellt avseende maximal syreupptagning, arbetskapacitet och gångsträcka samt muskelfunktion.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid pulmonell hypertension ger fysisk träning inom hjärtrehabilitering

  • en förbättring med 0,9–1,7 ml x kg-1 x min-1 av arbetskapaciteten uppmätt som VO2peak jämfört med kontrollgrupp som inte utförde fysisk träning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av arbetskapacitet med 16–19 watt mätt som max watt jämfört med kontrollgrupp som inte utförde fysisk träning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av arbetskapacitet med 44–111 watt mätt som gångsträcka jämfört med kontrollgrupp som inte utförde fysisk träning (måttligt vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av muskelsyrka i quadriceps med 12 Nm och uthållighet i quadriceps med 45 sekunder (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av fysisk träning inom hjärtrehabilitering på mortalitet, livskvalitet och muskelfunktion vid pulmonell hypertension.

Effekten avseende arbetskapacitet; VO2max, watt och gångsträcka av fysisk träning vid pulmonell hypertension är av stor klinisk betydelse och i samma relativa storleksordning som vid fysisk träning av friska personer. Denna effekt har stor betydelse för patientens fysiska funktion. Effekten av fysisk träning kvarstår så länge fysisk träning bedrivs regelbundet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår sju [1-7], studier, varav tre är randomiserade kontrollerade studier och tre är observationsstudier. Slutsatserna baseras på 35 personer för mortalitet, 83 personer för livskvalitet, 19 personer för muskelstyrka, samt för arbetskapacitet, 83 personer för VO2max, 83 personer för watt och 103 personer för gångsträcka.

Saknas någon information i studierna?

Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid pulmonell hypertension är sparsamt studerat. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått som mortalitet, livskvalitet och återinsjuknande.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Chan, L, Chin, LM, Kennedy, M, Woolstenhulme, JG, Nathan, SD, Weinstein, AA, et al. Benefits of intensive treadmill exercise training on cardiorespiratory function and quality of life in patients with pulmonary hypertension. Chest. 2013; 143(2):333-43.
  2. de Man, FS, Handoko, ML, Groepenhoff, H, van 't Hul, AJ, Abbink, J, Koppers, RJ, et al. Effects of exercise training in patients with idiopathic pulmonary arterial hypertension. Eur Respir J. 2009; 34(3):669-75.
  3. Fox, BD, Kassirer, M, Weiss, I, Raviv, Y, Peled, N, Shitrit, D, et al. Ambulatory rehabilitation improves exercise capacity in patients with pulmonary hypertension. Journal of cardiac failure. 2011; 17(3):196-200.
  4. Grunig, E, Maier, F, Ehlken, N, Fischer, C, Lichtblau, M, Blank, N, et al. Exercise training in pulmonary arterial hypertension associated with connective tissue diseases. Arthritis Res Ther. 2012; 14(3):R148.
  5. Ley, S, Fink, C, Risse, F, Ehlken, N, Fischer, C, Ley-Zaporozhan, J, et al. Magnetic resonance imaging to assess the effect of exercise training on pulmonary perfusion and blood flow in patients with pulmonary hypertension. Eur Radiol. 2013; 23(2):324-31.
  6. Mereles, D, Ehlken, N, Kreuscher, S, Ghofrani, S, Hoeper, MM, Halank, M, et al. Exercise and respiratory training improve exercise capacity and quality of life in patients with severe chronic pulmonary hypertension. Circulation. 2006; 114(14):1482-9.
  7. Nagel, C, Prange, F, Guth, S, Herb, J, Ehlken, N, Fischer, C, et al. Exercise training improves exercise capacity and quality of life in patients with inoperable or residual chronic thromboembolic pulmonary hypertension. PLoS One. 2012; 7(7):e41603.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54