Paroxysmalt förmaksfladder

  • Tillstånd: Paroxysmalt förmaksfladder
  • Åtgärd: Kateterablation
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på viktiga effektmått.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Ablation är en effektiv och säker behandling av förmaksfladder för symtomatiska patienter (gott vetenskapligt underlag).

Förmaksfladder kännetecknas av en regelbunden aktivitet i förmaken med en förmaksfrekvens på 220–300 slag per minut. Fladdret kan överledas till kammaren med varierande blockering eller i vissa fall 1:1-överledning. Det sistnämnda innebär ofta allvarliga hemodynamiska konsekvenser för patienten. Läkemedelsbehandling är många gånger problematisk därför att blockeringen kan variera kraftigt beroende på autonomt tonus vid olika situationer.

Den klassiska formen av förmaksfladder orsakas av en cirkelgång i höger förmak. Ett stort antal publicerade serier visar att denna arytmiform kan behandlas med ablation med en lyckandefrekvens på 70–100 procent och mindre än en procents risk för komplikationer [1].

I två randomiserade studier har ablation och läkemedelsbehandling jämförts. I den första inkluderades patienter med minst två symtomgivande episoder av förmaksfladder. Två patienter (6 procent) i ablationsgruppen återfick förmaksfladder under det första året medan motsvarande siffra i den läkemedelsbehandlade gruppen var 28 (93 procent) (p < 0,001) [2].

I en studie jämfördes ablation med amiodarone hos 104 patienter med nydebuterat förmaksfladder. Recidivfrekvensen var 4 procent i ablationsgruppen respektive 30 procent hos amiodaronegruppen (p < 0,0001) [3].

Patienter som behandlas med antiarytmisk medicinering på grund av förmaksflimmer kan i vissa fall få förmaksfladder. Studier visar att dessa kan behandlas med fladderablation och bli arytmifria under förutsättning att den antiarytmiska medicineringen fortsätter [4, 5]. Komplikationsfrekvensen vid ablation av förmaksfladder är mindre än 1 procent.

Vilka studier ingår i granskningen?

Socialstyrelsens bedömning 2015 är att slutsatserna från 2008 kvarstår och att det därför inte finns behov av ny litteratursökning.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Da Costa, A, Cucherat, M, Pichon, N, Messier, M, Laporte, S, Romeyer-Bouchard, C, et al. Comparison of the efficacy of cooled-tip and 8-mm-tip catheters for radiofrequency catheter ablation of the cavotricuspid isthmus: a meta-analysis. Pacing and clinical electrophysiology : PACE. 2005; 28(10):1081-7.
  2. Natale, A, Newby, KH, Pisano, E, Leonelli, F, Fanelli, R, Potenza, D, et al. Prospective randomized comparison of antiarrhythmic therapy versus first-line radiofrequency ablation in patients with atrial flutter. J Am Coll Cardiol. 2000; 35(7):1898-904.
  3. Da Costa, A, Thevenin, J, Roche, F, Romeyer-Bouchard, C, Abdellaoui, L, Messier, M, et al. Results from the Loire-Ardeche-Drome-Isere-Puy-de-Dome (LADIP) trial on atrial flutter, a multicentric prospective randomized study comparing amiodarone and radiofrequency ablation after the first episode of symptomatic atrial flutter. Circulation. 2006; 114(16):1676-81.
  4. Reithmann, C, Hoffmann, E, Spitzlberger, G, Dorwarth, U, Gerth, A, Remp, T, et al. Catheter ablation of atrial flutter due to amiodarone therapy for paroxysmal atrial fibrillation. Eur Heart J. 2000; 21(7):565-72.
  5. Reithmann, C, Dorwarth, U, Dugas, M, Hahnefeld, A, Ramamurthy, S, Remp, T, et al. Risk factors for recurrence of atrial fibrillation in patients undergoing hybrid therapy for antiarrhythmic drug-induced atrial flutter. Eur Heart J. 2003; 24(13):1264-72.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54