Lindrig till måttlig aortastenos, utan andra indikationer för kolesterolsänkning

  • Tillstånd: Lindrig till måttlig aortastenos, utan andra indikationer för kolesterolsänkning
  • Åtgärd: Statiner
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att åtgärden inte har någon effekt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Resultaten från tidigare små, ej randomiserade studier och djurstudier har lett fram till hypotesen att statiner kan bromsa stenosutvecklingen och därmed påverka behovet av aortaklaffoperationer samt minska mortaliteten vid lindrig till måttlig aortastenos (medelgradient < 40 mmHg eller klafföppningsarea överstigande 1cm2).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid lindrig till måttlig aortastenos, utan andra indikationer för kolesterolsänkning ger statiner

  • ingen effekt på kardiovaskulär mortalitet jämfört med placebo (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på stenosutveckling mätt som klafföppningsarea jämfört med placebo (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på antal aortaklaffsoperationer jämfört med placebo (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I cirka 1 fall på 2 500 personår finns rabdomyolys beskrivet vilket är ett allvarligt tillstånd (skelettmuskelceller förstörs och myoglobinhalten stiger i blodet). Någon procent beskriver muskel- eller ledvärk eller biverkningar från magtarmkanalen.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt innehållande fyra randomiserade kontrollerade studier (SEAS, ASTRONOMER, SALTIRE och TASS med uppföljningstider 4,4 år, 3,5 år, 2,1 år och 2,3 år) [1]. Slutsatserna baseras på 2 297 personer för kardiovaskulär mortalitet och aortaklaffsoperationer och på 1 992 personer för stenosutveckling mätt som klafföppningsarea.

Samtliga studier har likartat resultat och omfattar tre olika statinpreparat (simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin). I SEAS-studien användes kombinationen simvastatin och ezetimib. Kontrollgrupperna fick placebobehandling.

Saknas någon information i studierna?

Vänsterkammarfunktionen mätt som ejektionsfraktion var subnormal (< 50 procent) hos 0,4 procent i den tyngsta studien SEAS. I den näst största studien, ASTRONOMER, redovisas inte ejektionsfraktion. I SALTIRE-studien var inklusionskriteriet ejektionsfraktion > 35 procent. Nedsatt ejektionsfraktion är en negativ prediktor för utfall i funktion och mortalitet och i sig en indikation på behovet av aortaklaffkirurgi. Dock finns information om klafföppningsarean redovisad och beräkningsformeln innehåller blodflödet över klaffen.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Teo, KK, Corsi, DJ, Tam, JW, Dumesnil, JG, Chan, KL. Lipid lowering on progression of mild to moderate aortic stenosis: meta-analysis of the randomized placebo-controlled clinical trials on 2344 patients. Can J Cardiol. 2011; 27(6):800-8.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – klaffsjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54