Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension

  • Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension
  • Åtgärd: Trombendartärektomi
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått. Operationsrisken är hög. Klinisk erfarenhet visar att ingreppet i betydande andel ger mycket stor förbättring i funktion och symtom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Trombotisk pulmonell hypertension definieras av ett förhöjt medeltryck i lungartären (≥ 25 mmHg) orsakat av tromboembolism i lungartärerna. Tillståndet uppkommer i efterförloppet hos 1–5 procent av patienter som drabbas av akut lungembolism och är vanligare hos de som drabbas av återkommande lungembolier. Pulmonell trombendartärektomi innebär ett stort kirurgiskt ingrepp, med sternotomi och hjärt-lungmaskin.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av trombendartärektomi på 30-dagarsmortalitet, långtidsöverlevnad, funktionsnivå samt på medeltryck i lungartär vid kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension. Det vetenskapliga underlaget bedöms vara otillräckligt eftersom det endast finns observationsstudier med allvarliga begränsningar i studiekvaliten att tillgå.

En av de ingående studierna (en systematisk översikt) delade in patienterna i de med proximala tromber respektive de med distala tromber. Studien var icke-randomiserad men jämförde totalt 360 opererade med 144 icke-opererade patienter. I subgruppen med proximala tromber hade opererade patienter både bättre 10-årsöverlevnad (95 procent jämfört med 81 procent) och bättre 15-årsöverlevnad (91 procent jämfört med 56 procent) jämfört med icke-opererade. För subgruppen med distala tromber fanns inga signifikanta skillnader avseende 10-årsöverlevnad (72 procent jämfört med 70 procent) eller 15-årsöverlevnad (30 procent jämfört med 33 procent) för opererade patienter jämfört med icke-opererade.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Upp till 30 procent av opererade patienter drabbas av reperfusionsorsakat lungödem vilket vanligtvis är övergående dagarna efter operationen. Övriga komplikationer påminner om de för liknande hjärtkirurgiska ingrepp med huvudsakliga risker i form av neurologiska komplikationer, postoperativ blödning och infektioner.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt som inkluderar data från 19 observationsstudier [1]. Slutsatserna baseras på 2 675 personer för 30-dagarsmortalitet, 1 294 personer för långtidsöverlevnad, 2 113 personer för funktionsnivå och 2 251 personer för medeltryck i lungartär.

Det saknas randomiserade studier inom området och slutsatserna baseras på de observationsstudier som finns tillgängliga. I två av studierna som ingick i den systematiska översikten gjordes jämförelser med en icke-opererad kohort med mer distal sjukdom. I de övriga 17 observationsstudierna rapporterades resultat enbart för patienter som genomgått pulmonell trombendartärektomi och utan kontrollgrupp.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas randomiserade kontrollerade studier för åtgärden samt studier med en jämförbar kontrollgrupp.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Rahnavardi, M, Yan, TD, Cao, C, Vallely, MP, Bannon, PG, Wilson, MK. Pulmonary thromboendarterectomy for chronic thromboembolic pulmonary hypertension : a systematic review. Ann Thorac Cardiovasc Surg. 2011; 17(5):435-45.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54