Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension

  • Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension
  • Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Pulmonell hypertension betyder högt blodtryck i lungartärerna och är ett delfenomen i ett brett panorama av sjukdomstillstånd. Pulmonell hypertension definieras som medeltryck i lungartären i vila ≥ 25 mmHg uppmätt vid hjärtkateterisering. En uppskattning av det systoliska lungartärtrycket kan erhållas genom ekokardiografi.

Pulmonell hypertension indelas i fem huvudgrupper [1]. Grupp 4 är kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH), varvid tromboembolism i lungartärerna resulterar i en ökad lungkärlsresistens (PVR), ökat tryck och ökad belastning för hjärtats högerkammare. CTEPH kan ses hos patienter diagnostiserade med en episod av akut lungembolisering, där blodförtunnande behandling ej lyckats lösa upp tromberna fullständigt, men också hos patienter där ett akut insjuknande ej har diagnostiserats. CTEPH medför betydande sjuklighet och dödlighet.

En av de läkemedelsgrupper som introducerades i början av 2000-talet för behandling av pulmonell hypertension typ 1 (PAH, pulmonell arteriell hypertension) är endotelinreceptorantagonister (ERAs), med två i dag godkända substanser (bosentan och ambrisentan). Dessa ger proliferationshämning och vasodilatation i lungkärlbädden. En nyare substans (macitentan) inväntar EU-kommissionens godkännande.

Somliga av dessa substanser har även studerats vid kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, som komplement till den i dag mer vedertagna behandlingen för detta tillstånd, pulmonell trombendartärektomi (PTEA), för patienter med distala emboli som ej är tillgängliga för PTEA eller med kvarvarande pulmonell hypertension efter PTEA.

Behandlingen med endotelinreceptorantagonister syftar till att sänka lungkärlsresistensen, förbättra högerkammarens funktion, förbättra patientens funktionsgrad, minska symtom och förbättra överlevnad.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH) ger endotelinreceptorantagonister

  • en minskad lungkärlsresistens jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättrad hjärtminutvolym jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av endotelinreceptorantagonister på arbetsförmåga mätt med 6 minuters gångtest vid CTEPH.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I studier av endotelinreceptorantagonister vid PAH har förekomsten av biverkningar varit ett begränsat problem, och dominerats av stegrade transaminaser. En registerstudie kopplad till införandet av den första ERA-substansen (bosentan) vid PAH visade att behandlingen avbröts hos 3,2 procent på grund av stegrade aminotransferaser, men fatal eller permanent leverskada kopplad till bosentan sågs ej hos någon patient [2]. I den senast publicerade studien med macitentan sågs ingen ökad förekomst av leverpåverkan jämfört med placebo, däremot sågs liksom för andra endotelinreceptorantagonister en ökad förekomst av anemi [3]. En substans i gruppen ERA-läkemedel (sitaxsentan) har också dragits in på grund av tre rapporterade fall med permanent leverskada.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en liten randomiserad kontrollerad studie, en systematisk översikt med en metaanalys av elva icke-kontrollerade studier och ytterligare en kontrollerad studie [4-6]. Slutsatserna baseras på data från 317 personer för arbetsförmåga, 265 personer för lungkärlsresistens och 244 personer för hjärtfunktion.

Saknas någon information i studierna?

För endotelinreceptorantagonister vid CTEPH saknas information om långtidseffekter och studier av tillräcklig storlek och duration för analys av effekt på överlevnad, hospitalisering och arbetsförmåga.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Simonneau, G, Robbins, IM, Beghetti, M, Channick, RN, Delcroix, M, Denton, CP, et al. Updated clinical classification of pulmonary hypertension. J Am Coll Cardiol. 2009; 54(1 Suppl):S43-54.
  2. Humbert, M, Segal, ES, Kiely, DG, Carlsen, J, Schwierin, B, Hoeper, MM. Results of European post-marketing surveillance of bosentan in pulmonary hypertension. Eur Respir J. 2007; 30(2):338-44.
  3. Pulido, T, Adzerikho, I, Channick, RN, Delcroix, M, Galie, N, Ghofrani, HA, et al. Macitentan and morbidity and mortality in pulmonary arterial hypertension. N Engl J Med. 2013; 369(9):809-18.
  4. Jais, X, D'Armini, AM, Jansa, P, Torbicki, A, Delcroix, M, Ghofrani, HA, et al. Bosentan for treatment of inoperable chronic thromboembolic pulmonary hypertension: BENEFiT (Bosentan Effects in iNopErable Forms of chronIc Thromboembolic pulmonary hypertension), a randomized, placebo-controlled trial. J Am Coll Cardiol. 2008; 52(25):2127-34.
  5. Badesch, DB, Feldman, J, Keogh, A, Mathier, MA, Oudiz, RJ, Shapiro, S, et al. ARIES-3: ambrisentan therapy in a diverse population of patients with pulmonary hypertension. Cardiovasc Ther. 2012; 30(2):93-9.
  6. Becattini, C, Manina, G, Busti, C, Gennarini, S, Agnelli, G. Bosentan for chronic thromboembolic pulmonary hypertension: findings from a systematic review and meta-analysis. Thromb Res. 2010; 126(1):e51-6.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54