Kronisk hjärtsvikt

  • Tillstånd: Kronisk hjärtsvikt
  • Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har effekt på livskvalitet, muskelstyrka och arbetskapacitet samt minskar risken för sjukhusinläggningar.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Allvarlighetsgraden av hjärtsvikt kan klassificeras i fyra funktionsklasser med New York Heart Association (NYHA) Functional Classification. Hjärtsvikt i funktionsgrupp NYHA II–IV är ett tillstånd vars symtom varierar från måttlig till mycket stor svårighetsgrad.

Kronisk hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög mortalitet. Tillståndet har en markant negativ påverkan på arbetskapacitet mätt som VO2peak, max watt, gångsträcka, muskelstyrka samt på livskvalitet.

Fysisk träning innebär regelbunden individanpassad fysisk träning utformad av fysioterapeut i syfte att öka arbetskapacitet speciellt med avseende på VO2peak, max watt, gångsträcka, muskelstyrka och patients livskvalitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kronisk hjärtsvikt ger fysisk träning inom hjärtrehabilitering

  • ingen effekt på mortalitet jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av livskvalitet med 5,83 poäng mätt med Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire och 15 poäng mätt med SF-36 jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av arbetskapacitet med 2,16–3,3 ml x kg-1 x min-1, mätt som VO2peak, jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av arbetskapacitet med 15,13 watt jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökning av gångsträcka med 40,87 meter jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av arbetskapacitet med 6,9–13,2 kg mätt som muskelstyrka jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en relativ riskreduktion med 39 procent på sjukhusinläggning jämfört med ingen fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

En förbättrad livskvalitet är en viktig effekt av stor betydelse för patienten och en ökad arbetskapacitet mätt som VO2peak, max watt, gångsträcka samt muskelstyrka ger patienten möjlighet att leva ett mer aktivt och självständigt liv. Vidare kan också en ökning av arbetskapaciteten motverka uppkomsten av andra förvärvade livsstilsrelaterade sjukdomar. Fysisk träning, initialt utförd under överinseende av fysioterapeut, måste bedrivas livslångt och regelbundet för att de positiva effekterna på livskvalitet och arbetskapacitet inte ska gå förlorade.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår sex studier, fyra randomiserade kontrollerade studier [1-4] och två metaanalyser [5, 6]. Slutsatserna baseras på 2 845 personer för mortalitet, 1 036 personer för livskvalitet, 965 personer för arbetskapacitet VO2peak, 219 personer för arbetskapacitet max watt, 282 personer för gångsträcka, 40 personer för muskelstyrka och 569 personer för sjukhusinläggning. Både patienter med bevarad vänsterkammarfunktion och patienter med sänkt vänsterkammarfunktion i NYHA II–III ingår i studierna. En metaanalys av van der Meer et al. [7] har inte inkluderats eftersom det finns tveksamheter kring urval av studier och den inte tillför något ytterligare till granskningen.

Fysisk träning utfördes inom sjukvårdens regi i 12 studier, hembaserad i en studie och i en mix mellan sjukvårdsbaserad och hembaserad i övriga studier. Dosen av fysisk träning varierade mellan 15–120 minuter per tillfälle, 2–7 gånger per vecka, intensitet 40–85 procent av VO2peak och durationen var 24–52 veckor.

Saknas någon information i studierna?

Effekten på mortalitet är bara studerad i begränsad omfattning.

Hälsoekonomisk bedömning

Fysisk träning inom hjärtrehabilitering i tillägg till standardbehandling jämfört med standardbehandling för patienter med hjärtsvikt (NYHA II–III) genererade en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (viss hälsoekonomisk evidens).

Referenser

  1. Beckers, PJ, Denollet, J, Possemiers, NM, Wuyts, FL, Vrints, CJ, Conraads, VM. Combined endurance-resistance training vs. endurance training in patients with chronic heart failure: a prospective randomized study. Eur Heart J. 2008; 29(15):1858-66.
  2. Edelmann, F, Gelbrich, G, Dungen, HD, Frohling, S, Wachter, R, Stahrenberg, R, et al. Exercise training improves exercise capacity and diastolic function in patients with heart failure with preserved ejection fraction: results of the Ex-DHF (Exercise training in Diastolic Heart Failure) pilot study. J Am Coll Cardiol. 2011; 58(17):1780-91.
  3. Kitzman, DW, Brubaker, PH, Morgan, TM, Stewart, KP, Little, WC. Exercise training in older patients with heart failure and preserved ejection fraction: a randomized, controlled, single-blind trial. Circulation Heart failure. 2010; 3(6):659-67.
  4. Mandic, S, Tymchak, W, Kim, D, Daub, B, Quinney, HA, Taylor, D, et al. Effects of aerobic or aerobic and resistance training on cardiorespiratory and skeletal muscle function in heart failure: a randomized controlled pilot trial. Clinical rehabilitation. 2009; 23(3):207-16.
  5. Rees, K, Taylor, RS, Singh, S, Coats, AJ, Ebrahim, S. Exercise based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev. 2004; (3):CD003331.
  6. Taylor, RS, Sagar, VA, Davies, EJ, Briscoe, S, Coats, AJ, Dalal, H, et al. Exercise-based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev. 2014; 4:CD003331.
  7. van der Meer, S, Zwerink, M, van Brussel, M, van der Valk, P, Wajon, E, van der Palen, J. Effect of outpatient exercise training programmes in patients with chronic heart failure: a systematic review. Eur J Prev Cardiol. 2012; 19(4):795-803.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54