Kranskärlssjukdom

  • Tillstånd: Kranskärlssjukdom
  • Åtgärd: Stöd att sluta röka (för metod se nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder)
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Rökstopp har en mycket god effekt på både kranskärlssjukdom och andra sjukdomar. Åtgärden påverkar livslängden.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kranskärlssjukdom är ett av våra största folkhälsoproblem och trots att överlevnaden har ökat så orsakar hjärt-kärlsjukdomar cirka 45 procent av alla dödsfall i Sverige.

Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, dels genetiska och dels sådana som är kopplade till vår livsstil. Rökning hör till en av de större riskfaktorerna och det finns ett väletablerat samband mellan rökning och hjärt-kärlsjukdomar. Observationsstudier har uppskattat att rökstopp minskar mortalitet och återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdomar.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kranskärlssjukdom ger rökstopp

  • en relativ riskreduktion med 36 procent på mortalitet jämfört med fortsatt rökning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en relativ riskreduktion med 32 procent på återinsjuknande i hjärtinfarkt jämfört med fortsatt rökning (begränsat vetenskapligt underlag).

Effekten av rökstopp efter kranskärlssjukdom är kliniskt relevant eftersom det sammanlagda resultatet i metaanalysen visar på att rökstopp minskar dödlighet. Den systematiska översikten kunde inte fastställa hur snabbt reduceringen av dödlighet minskade efter rökstopp, men en möjlig slutsats var att risken minskade redan inom två år efter rökstopp (som var den kortaste uppföljningstiden i den systematiska översikten). Dock finns det vissa motsatta resultat i studierna som granskade rökstopp kontra fortsatt rökning efter infarkt, där två studier visade på att efterföljande död efter infarkt var högre hos dem som slutade röka, tre studier visade att de som slutade röka hade lägre dödlighet och fem studier fann endast små skillnader mellan dem som slutade röka och dem som fortsatte att röka.

Åtta studier i studieöversikten visade också på återinsjuknande i hjärtinfarkt för rökstopp kontra fortsatt rökning (n = 6 185), relativ risk 0,68 (95-procentigt konfidensintervall 0,57–0,82). Dessa resultat var dock vanligtvis rapporterade som ”total events” i stället för per individ, och det var svårt att avgöra till exempel bias.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt varav en randomiserade kontrollerade studier och 19 observationsstudier [1]. Slutsatserna baseras på 12 603 personer för mortalitet och för 6 185 för återinsjuknande i hjärtinfarkt.

Saknas någon information i studierna?

För rökstopp vid kranskärlssjukdom saknas påverkan på livskvalitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Critchley, JA, Capewell, S. Mortality risk reduction associated with smoking cessation in patients with coronary heart disease: a systematic review. JAMA. 2003; 290(1):86-97.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54