Kranskärlssjukdom

  • Tillstånd: Kranskärlssjukdom
  • Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har god effekt och en låg till måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med standardbehandling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kranskärlssjukdom innebär en ökad risk för förtida död, sänkt livskvalitet och en negativ påverkan på arbetskapacitet.

Fysisk träning innebär regelbunden individanpassad fysisk träning utformad av fysioterapeut i syfte att minska risken av förtida död och sjukhusinläggning samt att öka livskvalitet och arbetskapacitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kranskärlssjukdom ger fysisk träning inom hjärtrehabilitering

  • en relativ riskreduktion med 26 procent på kardiell mortalitet jämfört med sedvanlig behandling (starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättrad arbetskapacitet med 1,51 METs (högst uppnådd metabolisk ekvivalent) jämfört med sedvanlig behandling (starkt vetenskapligt underlag)
  • en absolut ökning med 23 procentenheter av benmuskelstyrka jämfört med enbart aerob träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en relativ riskreduktion med 31 procent avseende sjukhusinläggning jämfört med sedvanlig behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av fysisk träning inom hjärtrehabilitering på livskvalitet vid kranskärlssjukdom.

Effekten av fysisk träning vid kranskärlssjukdom är av stor klinisk betydelse eftersom den kardiella mortaliteten sänks med 26 procent. Vidare ses minskad sjukhusinläggning samt en klinisk signifikant förbättring avseende METs och muskelfunktion. Denna effekt har stor betydelse för patientens fysiska och psykiska funktion och är särskilt värdefull för att förhindra uppkomsten av andra förvärvade livsstilsrelaterade sjukdomar. Effekten av fysisk träning kvarstår så länge fysisk träning bedrivs regelbundet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår tre systematiska översikter [1-3]. Slutsatserna baseras på 4 757 personer för mortalitet, 1 202 personer för livskvalitet, 3 827 personer för METs, 225 personer för muskelfunktion samt 504 personer för sjukhusinläggning. Både patienter med akut koronarsyndrom och stabil ischemisk hjärtsjukdom ingår.

Träningsprogrammens längd varade från 12 till 36 veckor. Träningsfrekvensen varierade från 2 gånger per vecka upp till 5 gånger per vecka. Medeltalet var 3 gånger per vecka. Intensiteten vid konditionsträning var 60–80 procent av VO2 peak och durationen var 20–60 minuter per gång. Muskelträning utfördes på 40–70 procent av 1 RM, 8–10 övningar, 2–3 gånger per vecka. Träningen bestod av konditionsträning alternativt en kombination av konditions- och muskelfunktionsträning. Kontrollgruppen erhöll ingen fysisk träning, med undantag av metaanalysen som studerat muskelfunktion och där kontrollgruppen erhöll aerob konditionsträning.

Saknas någon information i studierna?

Det behövs fler studier för att kunna dra slutsatser av effekten av fysisk träning inom hjärtrehabilitering på livskvalitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Fysisk träning inom hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt genererade en låg till måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår för ett standardprogram jämfört med konventionell vård alternativt ett förlängt rehabiliteringsprogram (viss hälsoekonomisk evidens).

Referenser

  1. Heran, BS, Chen, JM, Ebrahim, S, Moxham, T, Oldridge, N, Rees, K, et al. Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (7):CD001800.
  2. Marzolini, S, Oh, PI, Brooks, D. Effect of combined aerobic and resistance training versus aerobic training alone in individuals with coronary artery disease: a meta-analysis (Structured abstract). European Journal of Preventive Cardiology; 2012. p. 81-94.
  3. Sandercock, GR, Cardoso, F, Almodhy, M, Pepera, G. Cardiorespiratory fitness changes in patients receiving comprehensive outpatient cardiac rehabilitation in the UK: a multicentre study. Heart. 2012.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54