Kranskärlssjukdom

  • Tillstånd: Kranskärlssjukdom
  • Åtgärd: Stress- och livsstilsintervention
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Åtgärden har begränsad effekt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, dels genetiska, dels psykosociala. Primär- och sekundärprevention av psykosociala riskfaktorer uppskattas stå för 50 procent av minskningen av förekomsten av hjärtsjukdomar i Europa, medan de medicinska behandlingarna står för 40 procent [1]. Medan majoriteten av hjärtpatienterna följer medicinsk behandling efter insjuknandet, lyckas mindre än hälften av patienterna förändra livsstilsfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet, obalanserad kost, övervikt och extrem eller kronisk stress [2]. Målsättningen med litteraturgenomgången är att belysa effekten på morbiditet och mortalitet av icke-farmakologiska interventioner i form av stress- och livsstilsförändringar.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kranskärlssjukdom ger stress- och livsstilsintervention

  • i form av multipelt livsstilsprogram eller psykologisk intervention ingen statistiskt signifikant skillnad på mortalitet jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • i form av multipelt livsstilsprogram en relativ riskreduktion med 18 procent på dödlig kardiovaskulär händelse jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • i form av psykologisk intervention en tendens till minskad risk för dödlig kardiovaskulär händelse jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • i form av multipelt livsstilsprogram ingen statistiskt signifikant skillnad på återinläggning på sjukhus på grund av hjärt-kärlsjukdom jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag).

Trots problem med finansiering av icke-farmakologiska sekundärpreventionsprogram, har en rad randomiserade studier med ett stort antal patienter genomförts. Studierna visade att multipla interventionsprogram är praktiskt genomförbara. Man kunde inte visa en statistiskt signifikant effekt på minskad mortalitet, förmodligen på grund av för korta uppföljningstider samt för att interventionerna inte begränsades till högriskindivider. Man kunde dock visa en betydande effekt på morbiditet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två systematiska översikter [3, 4]. Slutsatserna baseras på 5 334 personer för mortalitet efter multipelt livsstilsprogram, 6 852 personer för mortalitet efter psykologisk intervention, 839 personer för dödlig kardiovaskulär händelse efter multipelt livsstilsprogram, 3 893 personer för dödlig kardiovaskulär händelse efter psykologisk intervention, 4 450 personer för återinläggning på sjukhus på grund av hjärt-kärlsjukdom efter multipelt livsstilsprogram.

Medan kontrollgrupperna fick en sedvanlig medicinsk behandling och eventuellt fysiskt träningsprogram, fick interventionsgrupperna varierande program. De senare kunde innehålla undervisning, stresshantering, psykologisk intervention mot depression och/eller ångest, fysisk aktivitet samt eventuellt gruppstöd för att genomföra livsstilsförändringar. I Sverige finns redan en väletablerad praxis kring hjärtrehabiliteringsprogram, som ofta innehåller ovan nämnda element. Dock visar svensk erfarenhet [5, 6] att man behöver ha längre och mer omfattande interventioner (cirka ett år), för att kunna påvisa någon betydande effekt av multipla psykosociala interventioner på mortalitet.

Saknas någon information i studierna?

Studier på livskvalitet saknas. Det saknas subgruppsanalyser som ger information om huruvida effekten av interventioner var större för de deltagare som hade flera samtidiga riskfaktorer. Det saknas studier som utvärderar vilken intensitet och vilka insatser som är nödvändiga för att åstadkomma en betydande effekt på morbiditet och mortalitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Perk, J, De Backer, G, Gohlke, H, Graham, I, Reiner, Z, Verschuren, M, et al. European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012). The Fifth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Eur Heart J. 2012; 33(13):1635-701.
  2. Kotseva, K, Wood, D, De Backer, G, De Bacquer, D, Pyorala, K, Keil, U. EUROASPIRE III: a survey on the lifestyle, risk factors and use of cardioprotective drug therapies in coronary patients from 22 European countries. European journal of cardiovascular prevention and rehabilitation : official journal of the European Society of Cardiology, Working Groups on Epidemiology & Prevention and Cardiac Rehabilitation and Exercise Physiology. 2009; 16(2):121-37.
  3. de Waure, C, Lauret, GJ, Ricciardi, W, Ferket, B, Teijink, J, Spronk, S, et al. Lifestyle interventions in patients with coronary heart disease: a systematic review. Am J Prev Med. 2013; 45(2):207-16.
  4. Whalley, B, Rees, K, Davies, P, Bennett, P, Ebrahim, S, Liu, Z, et al. Psychological interventions for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (8):CD002902.
  5. Gulliksson, M, Burell, G, Vessby, B, Lundin, L, Toss, H, Svardsudd, K. Randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy vs standard treatment to prevent recurrent cardiovascular events in patients with coronary heart disease: Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care project (SUPRIM). Arch Intern Med. 2011; 171(2):134-40.
  6. Orth-Gomer, K, Schneiderman, N, Wang, HX, Walldin, C, Blom, M, Jernberg, T. Stress reduction prolongs life in women with coronary disease: the Stockholm Women's Intervention Trial for Coronary Heart Disease (SWITCHD). Circ Cardiovasc Qual Outcomes. 2009; 2(1):25-32.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54