Kardiellt orsakat hjärtstopp

  • Tillstånd: Kardiellt orsakat hjärtstopp
  • Åtgärd: Kontrollerad nedkylning till 36 ºC
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Nedkylning har betydande positiva effekter på överlevnad och neurologiskt bortfall, men det vetenskapliga underlaget klargör inte vilken måltemperatur som bör användas vid nedkylningen.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Hos patienter som återfår cirkulation efter hjärtstopp är neurologiska skador huvudorsaken till död och funktionsnedsättning. En väl utförd systematisk översikt har visat att kontrollerad nedkylning till 32–34 ºC ger 26 procents minskad risk för död och 55 procents ökad chans till gott neurologiskt utfall jämfört med konventionell intensivvård [2]. Störst nytta såg man hos patien-ter med ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi som initial rytm och som fick sitt hjärtstopp utanför sjukhus. De metoder för nedkylning som vanligt-vis används är tillförsel av kalla vätskor, kyldräkter och täcken med kalluft men även mer invasiva metoder såsom kylning via dialysapparat.

Vid behandling med hypotermi kyls patienten vanligtvis till 32–34 ºC under 12–24 timmar. Det finns dock hypoteser om att man kan uppnå samma gynnsamma effekter vid en mindre nedkylning. Därför har en kontrollerad randomiserad studie genomförts där man jämför kontrollerad nedkylning till 33 ºC med kontrollerad nedkylning till 36 ºC.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid kardiellt orsakat hjärtstopp ger kontrollerad nedkylning till 36 ºC

  • inte sämre effekt på mortalitet jämfört med nedkylning till 33 C (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • inte sämre effekt på neurologiskt utfall jämfört med nedkylning till 33 C (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Kända biverkningar vid hypotermi är frossa, arytmier, sepsis, koagulations- och elektrolytrubbningar. Men förekomsten av dessa biverkningar skiljde sig inte mellan gruppen med kontrollerad nedkylning och kontrollgruppen utan nedkylning i den systematiska översikten [1]. Inte heller i den nu granskade studien fann man några signifikanta skillnader avseende biverkningar mellan grupperna med kontrollerad kylning till 36 ºC respektive 33 ºC förutom en högre frekvens hypokalemi i 33 ºC-gruppen.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en randomiserad kontrollerad studie av god kvalitet [2]. Slutsatserna baseras på 939 patienter för både mortalitet och neurologiskt utfall.

Patienterna hade förmodad kardiell orsak till hjärtstoppet, som inträffade utanför sjukhus. Resultaten vid subgruppsanalys var liknande oavsett initial rytm, ålder, kön, tid till återkomst av spontan cirkulation samt förekomst av chock vid ankomst till sjukhus. Patienterna behandlades med externa kylmetoder som kyldräkter, kalla vätskor och kalla paket kring bål men även med intravaskulära metoder. Interventionsgruppen hade måltemperatur 33 C och kontrollgruppen 36 C. Måltemperaturen skulle hållas i 28 timmar och därefter önskades en temperatur under 37,5 C fram till 72 timmar efter hjärtstoppet.

Inga säkerställda skillnader syns mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp, vilket kan tyda på att effekten av behandlingen inte blir större vid hypotermibehandling till temperaturer lägre än 36 C. Innan några säkra slutsatser om optimal måltemperatur kan dras måste dock ytterligare studier utföras.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas information kring vilken måltemperatur som ger optimal effekt och hur länge denna temperatur ska eftersträvas. Dessutom saknas information som jämför olika kylmetoder samt data från långtidsöverlevnad och livskvalitet i efterförloppet till behandlingen. Möjliga fördelar med prehospitalt inducerad hypotermi i relation till hypotermi inducerad vid ankomst till sjukhus saknas också men är föremål för aktuell forskning. Framtida forskning föreslås i första hand att utreda optimal måltemperatur, bland annat med fokus på möjligt fördelaktiga effekter av att undvika feberreaktioner i efterförloppet till hjärtstopp.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Arrich, J, Holzer, M, Havel, C, Mullner, M, Herkner, H. Hypothermia for neuroprotection in adults after cardiopulmonary resuscitation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 9:CD004128.
  2. Nielsen, N, Wetterslev, J, Cronberg, T, Erlinge, D, Gasche, Y, Hassager, C, et al. Targeted temperature management at 33 degrees C versus 36 degrees C after cardiac arrest. N Engl J Med. 2013; 369(23):2197-206.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54