Inte symtomgivande preexcitation hos barn och vuxna

  • Tillstånd: Inte symtomgivande preexcitation hos barn och vuxna
  • Åtgärd: Riskbedömning med invasiv elektrofysiologisk undersökning
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en liten svårighetsgrad och patienterna har inga symtom.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Individuell riskvärdering och diagnostik med invasiv elektrofysiologisk undersökning kan vara motiverad i vissa situationer (visst vetenskapligt underlag). Förhållandet risk–nytta med en invasiv riskbedömning gör dock att detta ingrepp är tveksamt, såvida man inte samtidigt går vidare med ablationsbehandling [1].

Epidemiologiska data talar för att AV-överledning via en accessorisk bana (preexcitation) finns hos 0,1–0,3 procent av befolkningen. Symtomatiska patienter har nytta av läkemedelsbehandling eller ablation men hos individer utan symtom är handläggningen kontroversiell. Risken att drabbas av kammarflimmer eller plötslig död är enligt vissa studier mycket liten (cirka 0,4 procent under tio år) [2] medan andra studier har påvisat en högre risk [3, 4].

Data finns som talar för att risken för plötslig död vid detta tillstånd är större hos barn och ungdomar än hos vuxna. Vid inte symtomgivande preexcitation hos barn och ungdomar (< 18 år) rekommenderas i litteraturen därför att en specialist i arytmier hos barn och ungdomar kontaktas [5].

Eftersom ablationsbehandling innebär stora chanser till permanent bot med liten risk för komplikationer är det viktigt att försöka identifiera patienter med hög risk. Icke-invasiva fynd, såsom bortfall av preexcitation under arbetsprov och intermittent preexcitation, indikerar att banan har benigna egenskaper. Välgjorda prospektiva studier för att belysa värdet av dessa fynd saknas dock. Invasiv och i viss mån transesofageal elektrofysiologisk undersökning kan utföras för att bestämma refraktärperioden i banan, induktion av förmaksflimmer samt för att studera benägenheten att utveckla antedroma takykardier och därigenom identifiera högriskpatienter [6].

En italiensk grupp har studerat effekten av profylaktisk ablationsbehandling av barn och yngre patienter med preexcitation och hög risk i två randomiserade studier [3, 4]. I kontrollgruppen förekom arytmier och även hjärtstillestånd eller plötslig död signifikant oftare medan detta inte inträffade bland patienter som randomiserades till ablation. Generaliserbarheten av dessa fynd är dock problematisk [7].

Det är inte känt hur dessa patienter identifierades och behandlingen skedde på kliniker med mycket stor erfarenhet av ablationer på barn. Resultaten kan därför inte överföras till svenska förhållanden.

Vilka studier ingår i granskningen?

En uppdaterad litteratursökning 2013-03-08 och 2013-04-09 identifierade två metaanalyser [5, 8] Även konsensusdokument från amerikanska och kanadensiska kardiovaskulära föreningar har tillkommit. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Gage, BF, Waterman, AD, Shannon, W, Boechler, M, Rich, MW, Radford, MJ. Validation of clinical classification schemes for predicting stroke: results from the National Registry of Atrial Fibrillation. Jama. 2001; 285(22):2864-70.
  2. Akins, PT, Feldman, HA, Zoble, RG, Newman, D, Spitzer, SG, Diener, HC, et al. Secondary stroke prevention with ximelagatran versus warfarin in patients with atrial fibrillation: pooled analysis of SPORTIF III and V clinical trials. Stroke; a journal of cerebral circulation. 2007; 38(3):874-80.
  3. Levine, MN, Raskob, G, Beyth, RJ, Kearon, C, Schulman, S. Hemorrhagic complications of anticoagulant treatment: the Seventh ACCP Conference on Antithrombotic and Thrombolytic Therapy. Chest. 2004; 126(3 Suppl):287s-310s.
  4. White, HD, Gruber, M, Feyzi, J, Kaatz, S, Tse, HF, Husted, S, et al. Comparison of outcomes among patients randomized to warfarin therapy according to anticoagulant control: results from SPORTIF III and V. Arch Intern Med. 2007; 167(3):239-45.
  5. Obeyesekere, MN, Leong-Sit, P, Massel, D, Manlucu, J, Modi, S, Krahn, AD, et al. Risk of arrhythmia and sudden death in patients with asymptomatic preexcitation: a meta-analysis. Circulation. 2012; 125(19):2308-15.
  6. Sjalander, A, Engstrom, G, Berntorp, E, Svensson, P. Risk of haemorrhagic stroke in patients with oral anticoagulation compared with the general population. J Intern Med. 2003; 254(5):434-8.
  7. Torn, M, Bollen, WL, van der Meer, FJ, van der Wall, EE, Rosendaal, FR. Risks of oral anticoagulant therapy with increasing age. Arch Intern Med. 2005; 165(13):1527-32.
  8. Obeyesekere, MN, Leong-Sit, P, Massel, D, Manlucu, J, Krahn, AD, Skanes, AC, et al. Incidence of atrial fibrillation and prevalence of intermittent pre-excitation in asymptomatic Wolff-Parkinson-White patients: a meta-analysis. Int J Cardiol. 2012; 160(1):75-7.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54