Hjärtsvikt och planerad behandling med CRT

  • Tillstånd: Hjärtsvikt och planerad behandling med CRT
  • Åtgärd: Kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått och studier pågår.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Tillståndet som avses är hjärtsvikt där behandling planeras med biventrikulär pacemaker för att synkronisera kammarkontraktionen (CRT) och därigenom förbättra pumpförmågan. Åtgärden är preoperativ kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi (MR) för att vägleda placeringen av pacemakerelektroderna till vävnad utan fibros syftande till god effekt av behandlingen. Effekten av behandlingen bedöms oftast av minskad vänsterkammarvolym bedömt med ekokardiografi, när MR är kontraindicerad efter biventrikulär pacemaker. Mortalitet kan också användas för att bedöma behandlingseffekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kontrastförstärkt MR på diagnostisk tillförlitlighet och prognostisk betydelse vid hjärtsvikt och planerad behandling med CRT.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

MR-kontrastmedel bör undvikas vid uttalat sänkt njurfunktion.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår nio studier, åtta på diagnostisk tillförlitlighet och en prognostisk studie [1-9]. Slutsatserna baseras på 334 personer för diagnostisk tillförlitlighet och 559 personer för prognostisk betydelse.

Europeiska hjärtförbundet (ESC) har inga rekommendationer för kontrastförstärkt MR i sina riklinjer för CRT-behandling [10].

Saknas någon information i studierna?

Det saknas randomiserade studier som visar att kontrastförstärkt MR ger bättre behandlingseffekt genom att vägleda till placering av pacemakerelektroder alternativt beslut att avstå från CRT på grund av uttalad fibros.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Bilchick, KC, Dimaano, V, Wu, KC, Helm, RH, Weiss, RG, Lima, JA, et al. Cardiac magnetic resonance assessment of dyssynchrony and myocardial scar predicts function class improvement following cardiac resynchronization therapy. JACC Cardiovasc Imaging. 2008; 1(5):561-8.
  2. White, JA, Yee, R, Yuan, X, Krahn, A, Skanes, A, Parker, M, et al. Delayed enhancement magnetic resonance imaging predicts response to cardiac resynchronization therapy in patients with intraventricular dyssynchrony. J Am Coll Cardiol. 2006; 48(10):1953-60.
  3. Cochet, H, Denis, A, Ploux, S, Lumens, J, Amraoui, S, Derval, N, et al. Pre- and intra-procedural predictors of reverse remodeling after cardiac resynchronization therapy: an MRI study. J Cardiovasc Electrophysiol. 2013; 24(6):682-91.
  4. Wong, JA, Yee, R, Stirrat, J, Scholl, D, Krahn, AD, Gula, LJ, et al. Influence of pacing site characteristics on response to cardiac resynchronization therapy. Circ Cardiovasc Imaging. 2013; 6(4):542-50.
  5. Duckett, SG, Ginks, M, Shetty, A, Kirubakaran, S, Bostock, J, Kapetanakis, S, et al. Adverse response to cardiac resynchronisation therapy in patients with septal scar on cardiac MRI preventing a septal right ventricular lead position. J Interv Card Electrophysiol. 2012; 33(2):151-60.
  6. Petryka, J, Misko, J, Przybylski, A, Spiewak, M, Malek, LA, Werys, K, et al. Magnetic resonance imaging assessment of intraventricular dyssynchrony and delayed enhancement as predictors of response to cardiac resynchronization therapy in patients with heart failure of ischaemic and non-ischaemic etiologies. Eur J Radiol. 2012; 81(10):2639-47.
  7. Marsan, NA, Westenberg, JJ, Ypenburg, C, van Bommel, RJ, Roes, S, Delgado, V, et al. Magnetic resonance imaging and response to cardiac resynchronization therapy: relative merits of left ventricular dyssynchrony and scar tissue. Eur Heart J. 2009; 30(19):2360-7.
  8. Ypenburg, C, Roes, SD, Bleeker, GB, Kaandorp, TA, de Roos, A, Schalij, MJ, et al. Effect of total scar burden on contrast-enhanced magnetic resonance imaging on response to cardiac resynchronization therapy. Am J Cardiol. 2007; 99(5):657-60.
  9. Leyva, F, Foley, PW, Chalil, S, Ratib, K, Smith, RE, Prinzen, F, et al. Cardiac resynchronization therapy guided by late gadolinium-enhancement cardiovascular magnetic resonance. J Cardiovasc Magn Reson. 2011; 13:29.
  10. Brignole, M, Auricchio, A, Baron-Esquivias, G, Bordachar, P, Boriani, G, Breithardt, OA, et al. 2013 ESC Guidelines on cardiac pacing and cardiac resynchronization therapy: the Task Force on cardiac pacing and resynchronization therapy of the European Society of Cardiology (ESC). Developed in collaboration with the European Heart Rhythm Association (EHRA). Eur Heart J. 2013; 34(29):2281-329.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54