Hjärtsvikt, NYHA II–IV, och vätskeretention

  • Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II–IV, och vätskeretention
  • Åtgärd: Diuretika
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Allvarlighetsgraden av hjärtsvikt kan klassificeras i fyra funktionsklasser med New York Heart Association (NYHA) Functional Classification. Hjärtsvikt i funktionsgrupp NYHA II–IV är ett tillstånd vars symtom varierar från måttlig till mycket stor svårighetsgrad. Symtom vid hjärtsvikt beror dels på vätskeretention med andfåddhet och ödem, dels på nedsatt hjärtminutvolym med påverkan på njurfunktion och perifer cirkulation. Långvarig svår hjärtsvikt påverkar hjärnans och skelettmuskelns funktioner med ökad trötthet, nedsatt livskvalitet och ibland konfusion som följd. Farmakologisk basbehandling vid hjärtsvikt utgörs av betablockad och ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB), med eller utan tillägg av diuretika. Diuretikabehandling aktiverar renin-angiotensinsystemet (RAAS) och basbehandlingen är viktig både som sjukdomsmodifierande behandling och för att kunna hålla diuretikadosen så låg som möjligt.

Diuretikabehandlingen syftar i första hand till symtomlindring och förbättrad livskvalitet. Trots mycket lång klinisk erfarenhet av diuretikabehandling har det saknats stora randomiserade studier avseende morbiditet och mortalitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid hjärtsvikt, NYHA II–IV, och vätskeretention ger diuretika

  • en absolut riskreduktion med 8 procentenheter och en relativ riskreduktion (odds ratio 0,24, 95-procentigt konfidensintervall 0,07–0,83) på mortalitet jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en relativ riskreduktion (odds ratio 0,07, 95-procentigt konfidensintervall 0,01–0,52) på återinläggning jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en ökad arbetsförmåga jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Vid hjärtsvikt i NYHA II–IV ger långverkande diuretika

  • en absolut riskreduktion med 7 procentenheter och en relativ riskreduktion (hazard ratio 0,55, 95-procentigt konfidensintervall 0,32–0,95) på mortalitet jämfört med kortverkande diuretika (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en absolut riskreduktion med 6 procentenheter och en relativ riskreduktion (hazard ratio 0,60, 95-procentigt konfidensintervall 0,36–0,99) på återinläggning jämfört med kortverkande diuretika (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Effekterna av diuretika vid hjärtsvikt är kliniskt relevanta. Behandlingstiden sträcker sig från 4 till 24 veckor i studierna som ingår i den systematiska översikten och effekterna på längre sikt kan därför inte med säkerhet bedömas. Jämförelsen mellan lång- och kortverkande diuretika sträcker sig över två år.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Diuretikabehandling innebär risk för elektrolytrubbningar med lågt kalium och magnesium som kan öka risken för hjärtrytmrubbningar. Risken är särskilt hög vid samtidig behandling med digitalis. För höga doser av diuretika kan leda till lågt blodtryck, dehydrering och påverkad njurfunktion.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två studier, en systematisk översikt [1] och en randomiserad kontrollerad studie [2]. Slutsatserna baseras på 202 personer för mortalitet, 169 för återinläggning och 91 för arbetsförmåga då diuretika har jämförts med placebo. I jämförelsen mellan lång- och kortverkande diuretika baseras slutsatsen på 320 personer för mortalitet och återinläggning.

Saknas någon information i studierna?

Mortalitetsdata från den systematiska översikten grundas framför allt på äldre studier i jämförelse med placebo eller ett annat hjärtsviktsläkemedel. I studierna saknas måldoser för RAAS-blockad enligt nu rådande riktlinjer.

Det vetenskapliga underlaget omfattar inte patienter med hjärtsvikt och bevarad ejektionsfraktion (HFPEF). Information saknas även om effekter av diuretika på livskvalitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Faris, RF, Flather, M, Purcell, H, Poole-Wilson, PA, Coats, AJ. Diuretics for heart failure. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 2:CD003838.
  2. Masuyama, T, Tsujino, T, Origasa, H, Yamamoto, K, Akasaka, T, Hirano, Y, et al. Superiority of long-acting to short-acting loop diuretics in the treatment of congestive heart failure. Circ J. 2012; 76(4):833-42.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54