Hjärtsvikt, NYHA II–IV

  • Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II–IV
  • Åtgärd: Uppföljning vid multidisciplinär hjärtsviktsmottagning
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på mortalitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

För patienter som vårdats på sjukhus för kronisk hjärtsvikt ger uppföljning på en hjärtsviktsmottagning

  • en signifikant sänkning av morbiditet (evidensstyrka 1)
  • en minskad mortalitet (evidensstyrka 2).

Det finns en systematisk kunskapsöversikt på uppföljning vid hjärtsviktsmottagningar med 54 publicerade artiklar som innehåller 27 randomiserade och 27 icke-randomiserade kontrollerade studier hos äldre patienter med hjärtsvikt. De randomiserade studierna visade konsistenta resultat på minskad sjukhusvård i absoluta tal, från 28,1 till 19,6 procent, vilket är en relativ sänkning med 30 procent (95-procentigt konfidensintervall 0,62–0,79) för hjärtsvikt eller hjärt-kärlsjukdom. Kombinerade händelser för återinläggning eller död minskade från 48,1 till 40,6 procent, vilket är en relativ sänkning med 18 procent (95-procentigt konfidensintervall 0,72–0,94) [1].

En annan översikt [2], som omfattade 29 studier, visade också en påtaglig minskning av sjukhusinläggningar för hjärtsvikt med 26 procent (95-procentigt konfidensintervall 0,63–0,87) motsvarande ett number needed to treat (NNT) = 10. Strategier som innefattade specialiserade multidisciplinära team uppvisade också en reduktion av totalmortalitet med 25 procent (95-procentigt konfidensintervall 0,59–0,96) motsvarande ett NNT = 17 [2].

Bland fördelarna med hjärtsviktsmottagningar märks mer motiverade och välutbildade patienter. Detta leder till förbättrad egenvård, följsamhet till behandling och förbättrad livskvalitet.

Vilka studier ingår i granskningen?

En uppdaterad litteratursökning 2014-02-12 identifierade nya studier [3-6]. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Gonseth, J, Guallar-Castillon, P, Banegas, JR, Rodriguez-Artalejo, F. The effectiveness of disease management programmes in reducing hospital re-admission in older patients with heart failure: a systematic review and meta-analysis of published reports. Eur Heart J. 2004; 25(18):1570-95.
  2. McAlister, FA, Stewart, S, Ferrua, S, McMurray, JJ. Multidisciplinary strategies for the management of heart failure patients at high risk for admission: a systematic review of randomized trials. J Am Coll Cardiol. 2004; 44(4):810-9.
  3. Agvall, B, Alehagen, U, Dahlstrom, U. The benefits of using a heart failure management programme in Swedish primary healthcare. European journal of heart failure. 2013; 15(2):228-36.
  4. Aronow, WS, Rich, MW, Goodlin, SJ, Birkner, T, Zhang, Y, Feller, MA, et al. In-hospital cardiology consultation and evidence-based care for nursing home residents with heart failure. J Am Med Dir Assoc. 2012; 13(5):448-52.
  5. Joynt, KE, Orav, EJ, Jha, AK. Physician volume, specialty, and outcomes of care for patients with heart failure. Circulation Heart failure. 2013; 6(5):890-7.
  6. Agrinier, N, Altieri, C, Alla, F, Jay, N, Dobre, D, Thilly, N, et al. Effectiveness of a multidimensional home nurse led heart failure disease management program--a French nationwide time-series comparison. Int J Cardiol. 2013; 168(4):3652-8.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54