Hjärtstopp

  • Tillstånd: Hjärtstopp
  • Åtgärd: Mekanisk hjärt-lungräddning
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad men åtgärden har inte bättre effekt än manuell hjärt-lungräddning. Åtgärden har betydelse för ambulanssjukvården och det finns arbetsmiljöaspekter eftersom det är både svårt och delvis farligt att utföra manuella hjärtkompressioner under färd, ofta i hög fart.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Plötsligt och oväntat hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tillståndet har fortfarande en mycket dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i hjärt-lungräddning och spridning av defibrillatorer i samhället. Traditionell hjärt-lungräddning innefattar manuella bröstkompressioner men där har apparater för mekaniska kompressioner utvecklats som alternativ. Huvudsakligen används två tekniker, dels ett system som komprimerar bröstkorgen med en tryckluftsdriven kolv som fästs på framsidan av patienten (exempelvis LUCAS), dels finns system med ett band som fästs runt bröstkorgen och som därefter komprimerar bröstkorgen (exempelvis AutoPulse). Som fördelar med mekaniska kompressioner framförs förbättrad kompressionskvalitet mätt med endtidal koldioxid, bättre kompressionsmöjligheter under transport och möjlighet med defibrillering under pågående kompressioner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid hjärtstopp har mekanisk hjärt-lungräddning

  • ingen effekt på överlevnad vid utskrivning med god neurologisk funktion jämfört med manuell hjärt-lungräddning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på överlevnad vid fyra timmar jämfört med manuell hjärt-lungräddning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Inga subgruppsanalyser är utförda i de inkluderade studierna.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Antalet patienter som drabbats av biverkningar har i studierna varit lågt och ej signifikant skiljt sig gentemot kontrollgruppen.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två studier, varav en systematisk översikt och en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatserna baseras på 3 356 personer för effektmåttet överlevnad till utskrivning med god neurologisk funktion och 3 356 personer för fyra timmars överlevnad.

I studien av Rubertsson et al [1] inkluderades prehospitala icke-traumatiska hjärtstopp hos vuxna som ej var gravida. Interventionsgruppen fick i denna studie behandling med bröstkompressionssystemet LUCAS. De mekaniska kompressionerna skedde i treminuterscykler. Defibrilleringen skedde 90 sekunder in i cykeln. Hjärtrytmen kontrollerades efter varje treminuterscykel. Patienter som randomiserades till manuell hjärt-lungräddning behandlades enligt gängse riktlinjer. Detta protokoll ledde till att interventionsgruppen defibrillerades i genomsnitt 1,5 minuter senare jämfört med kontrollgruppen.

I den systematiska översikten av Brooks et al [2] ingår fyra randomiserade kontrollerade studier där en studie hade 767 deltagare och de övriga var små studier med som mest 50 deltagare. I den stora studien med 767 deltagare fick patienterna i interventionsgruppen behandling med bröstkompressionssystemet AutoPulse [3]. I övriga studier användes olika system med mekanisk pistong eller med en pneumatisk väst som komprimerade bröstkorgen.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier som jämför olika bröstkompressionssystem varför resultat inte helt kan generaliseras till att gälla alla system.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Rubertsson, S, Lindgren, E, Smekal, D, Ostlund, O, Silfverstolpe, J, Lichtveld, RA, et al. Mechanical chest compressions and simultaneous defibrillation vs conventional cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest: the LINC randomized trial. JAMA. 2014; 311(1):53-61.
  2. Brooks, SC, Bigham, BL, Morrison, LJ. Mechanical versus manual chest compressions for cardiac arrest. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (1):CD007260.
  3. Hallström, A, Rea, TD, Sayre, MR, Christenson, J, Anton, AR, Mosesso, VN, Jr., et al. Manual chest compression vs use of an automated chest compression device during resuscitation following out-of-hospital cardiac arrest: a randomized trial. JAMA. 2006; 295(22):2620-8.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54