Hjärtsjukdom och nydebuterad depression

  • Tillstånd: Hjärtsjukdom och nydebuterad depression
  • Åtgärd: Behandling av depression
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad och det råder underbehandling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, dels genetiska, dels psykosociala. Depression har, i en rad prospektiva studier, visat sig vara associerad till progression av ateroskleros [1], större risk för kardiovaskulära händelser [2], högre risk för nya händelser efter insjuknande samt högre risk för mortalitet [3]. Bland patienter med hjärtinfarkt, fördubblar depression risken för förtidig död [4]. Dock är depression hos hjärtpatienter inte systematiskt uppmärksammad och förblir ofta obehandlad.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid hjärtsjukdom och nydebuterad depression ger behandling av depression

  • med antidepressiva läkemedel och psykoterapi ingen effekt på mortalitet jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • med hjärtrehabilitering en absolut riskreduktion på 1,6 procentenheter på mortalitet jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • med antidepressiva läkemedel, stresshantering, KBT, telefonrådgivning eller telefonrådgivning i kombinatinon med antidepressiva läkemedel en förbättring på fysisk hälsorelaterad livskvalitet (standardiserad medelskillnad (SMD) 0,29) och mental hälsorelaterad livskvalitet (SMD 0,14) jämfört med sedvanlig behandling eller placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
  • med antidepressiva läkemedel ingen effekt på återinsjuknade i hjärt-kärlsjukdom jämfört med placebo eller inga antidepressiva läkemedel (begränsat vetenskapligt underlag)
  • med antidepressiva läkemedel och psykoterapi en absolut riskreduktion på 2,9 procentenheter på kardiovaskulära händelser inklusive död jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • med hjärtrehabilitering en absolut riskreduktion på 1,7 procentenheter på kardiovaskulära händelser inklusive död jämfört med sedvanlig behandling (begränsat vetenskapligt underlag).

De ovanstående påvisade effekterna av behandling av depression efter hjärtsjukdom avseende minskad risk för kardiovaskulära händelser, död och förbättrad livskvalitet är kliniskt relevanta. De inkluderade systematiska översikterna underestimerar möjligen effekterna av behandlingen av depression för progressionen av hjärtsjukdom eftersom ingen av de citerade studierna hade en uppföljning som varat längre än två år. Två väl genomförda svenska studier kring multifaktoriell psykosocial rehabilitering av hjärtpatienter gav betydande resultat på mortalitet först efter nio års uppföljning [5, 6].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår tre systematiska översikter [7-9]. Slutsatserna baseras på 369 personer för mortalitet efter behandling med antidepressiva läkemedel, 7 291 personer för mortalitet efter behandling med antidepressiva och psykoterapi, 6 026 personer för mortalitet efter hjärtrehabilitering, 2 105 personer för livskvalitet, 707 personer för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom efter behandling med antidepressiva läkemedel, 5 917 personer för kardiovaskulära händelser inklusive död efter behandling med antidepressiva och psykoterapi samt 5 301 personer för kardiovaskulära händelser inklusive död efter hjärtrehabilitering.

Läkemedelsinterventioner genomfördes med SSRI-preparat (SSRI = selective serotonin reuptake inhibitor) som också används i Sverige. Olika former av kognitiv beteendeterapi har använts i studierna och dessa är tillgängliga i Sverige. Hjärtrehabiliteringsprogram innehåller oftast fysisk träning individuellt eller i grupp samt hälsoupplysning. Dock är det något oklart vad som exakt har ingått i behandlingen psykoterapi respektive hjärtrehabiliteringsprogram i de inkluderade studierna. Kontrollgrupper har erhållit sedvanlig medicinsk uppföljning av varierande intensitet.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier med längre behandlingsperioder och större behandlingsintensitet. Det saknas också studier med längre uppföljning än två år.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Whooley, MA, de Jonge, P, Vittinghoff, E, Otte, C, Moos, R, Carney, RM, et al. Depressive symptoms, health behaviors, and risk of cardiovascular events in patients with coronary heart disease. JAMA. 2008; 300(20):2379-88.
  2. Meijer, A, Conradi, HJ, Bos, EH, Thombs, BD, van Melle, JP, de Jonge, P. Prognostic association of depression following myocardial infarction with mortality and cardiovascular events: a meta-analysis of 25 years of research. General hospital psychiatry. 2011; 33(3):203-16.
  3. Davidson, KW, Burg, MM, Kronish, IM, Shimbo, D, Dettenborn, L, Mehran, R, et al. Association of anhedonia with recurrent major adverse cardiac events and mortality 1 year after acute coronary syndrome. Archives of general psychiatry. 2010; 67(5):480-8.
  4. van Melle, JP, de Jonge, P, Spijkerman, TA, Tijssen, JG, Ormel, J, van Veldhuisen, DJ, et al. Prognostic association of depression following myocardial infarction with mortality and cardiovascular events: a meta-analysis. Psychosom Med. 2004; 66(6):814-22.
  5. Gulliksson, M, Burell, G, Vessby, B, Lundin, L, Toss, H, Svardsudd, K. Randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy vs standard treatment to prevent recurrent cardiovascular events in patients with coronary heart disease: Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care project (SUPRIM). Arch Intern Med. 2011; 171(2):134-40.
  6. Orth-Gomer, K, Schneiderman, N, Wang, HX, Walldin, C, Blom, M, Jernberg, T. Stress reduction prolongs life in women with coronary disease: the Stockholm Women's Intervention Trial for Coronary Heart Disease (SWITCHD). Circ Cardiovasc Qual Outcomes. 2009; 2(1):25-32.
  7. O'Neil, A, Sanderson, K, Oldenburg, B, Taylor, CB. Impact of depression treatment on mental and physical health-related quality of life of cardiac patients: a meta-analysis. J Cardiopulm Rehabil Prev. 2011; 31(3):146-56.
  8. Pizzi, C, Rutjes, AW, Costa, GM, Fontana, F, Mezzetti, A, Manzoli, L. Meta-analysis of selective serotonin reuptake inhibitors in patients with depression and coronary heart disease. Am J Cardiol. 2011; 107(7):972-9.
  9. Rutledge, T, Redwine, LS, Linke, SE, Mills, PJ. A meta-analysis of mental health treatments and cardiac rehabilitation for improving clinical outcomes and depression among patients with coronary heart disease. Psychosom Med. 2013; 75(4):335-49.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54