Hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser i kranskärlen

  • Tillstånd: Hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser i kranskärlen
  • Åtgärd: Magnetkamera-undersökning
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden kan användas för differentialdiagnostik av myokardit och kardiomyopati. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma rutinmässig användning av åtgärden.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Tillståndet som avses är hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser vid kranskärlsröntgen. Normala kranskärl eller stenoser < 50 procent vid kranskärlsröntgen ses vid 5–15 procent av alla hjärtinfarkter och är vanligare hos kvinnor än män [1, 2]. Hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser tros vara kopplad till flera etiologier till exempel kranskärlsspasm, plackerosion eller ruptur och kranskärlsemboli som följd av förmaksflimmer eller förmaksfladder. Differentialdiagnoser är myokardit och kardiomyopati (främst Takotsubo eller stresskardiomyopati).

Ettårsmortaliteten hos svenska patienter med icke-ST-höjningsinfarkt och utan signifikanta stenoser är 2 procent vilket inte är lägre än mortaliteten hos patienter med icke-ST-höjningsinfarkt och signifikant kranskärlstenos i ett eller två kärl [3]. Antalet MACE (död, hjärtinfarkt, stroke) hos patienter med akut koronart syndrom utan signifikanta stenoser var 9 procent vid tvåårsuppföljning vilket inte skiljde sig från patienter med signifikanta stenoser när man korrigerade för riskfaktorer [4]. I obduktionsserier har man funnit att 17 procent av patienterna under 54 års ålder med hjärtinfarkt inte hade några signifikanta stenoser vid obduktionen [5]. Tillståndet är därför relativt vanligt.

Åtgärden är kontrastförstärkt magnetkamera-undersökning (MR, magnetisk resonanstomografi) vilket möjliggör differentialdiagnostik mellan hjärtinfarkt och myokardit eller kardiomyopati. Bilder som kan avbilda och kvantifiera nekros eller fibros samt ödem och kammarfunktion tas med en MR-kamera före och efter injektion av ett MR-kontrastmedel. Sensitiviteten för att detektera nekros eller fibros hos patienter med hjärtinfarkt och patologisk kranskärlsröntgen är cirka 95 procent vid akuta och kroniska infarkter. Undersökningen kan göras upprepade gånger eftersom den inte innebär joniserande strålning.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av magnetkamera-undersökning avseende diagnostisk tillförlitlighet, prognostisk betydelse och betydelse för beslut om behandling vid hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser i kranskärlen.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

MR-kontrastmedel bör undvikas hos patienter med kraftigt sänkt njurfunktion.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 22 studier med 1 382 patienter för diagnostisk tillförlitlighet [6-14]. Det innefattar fallstudier och i flera fall saknas referensmetoder för att kunna beräkna diagnostisk prestanda. Två studier med 217 patienter har visat på prognostisk betydelse och en studie med 130 patienter på betydelse för beslut av behandling.

Europeiska hjärtförbundet (ESC) har inga särskilda rekommendationer i sina riktlinjer avseende utredning av dessa patienter [1].

Saknas någon information i studierna?

Fler kontrollerade studier behövs för att veta om informationen från MR påverkar handläggningen och om den har prognostisk betydelse.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Hamm, CW, Bassand, JP, Agewall, S, Bax, J, Boersma, E, Bueno, H, et al. ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation: The Task Force for the management of acute coronary syndromes (ACS) in patients presenting without persistent ST-segment elevation of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2011; 32(23):2999-3054.
  2. Reynolds, HR. Myocardial infarction without obstructive coronary artery disease. Curr Opin Cardiol. 2012; 27(6):655-60.
  3. Alfredsson, J, Lindback, J, Wallentin, L, Swahn, E. Similar outcome with an invasive strategy in men and women with non-ST-elevation acute coronary syndromes: from the Swedish Web-System for Enhancement and Development of Evidence-Based Care in Heart Disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART). Eur Heart J. 2011; 32(24):3128-36.
  4. Rossini, R, Capodanno, D, Lettieri, C, Musumeci, G, Limbruno, U, Molfese, M, et al. Long-term outcomes of patients with acute coronary syndrome and nonobstructive coronary artery disease. Am J Cardiol. 2013; 112(2):150-5.
  5. Smilowitz, NR, Sampson, BA, Abrecht, CR, Siegfried, JS, Hochman, JS, Reynolds, HR. Women have less severe and extensive coronary atherosclerosis in fatal cases of ischemic heart disease: an autopsy study. Am Heart J. 2011; 161(4):681-8.
  6. Chopard, R, Jehl, J, Dutheil, J, Genon, VD, Seronde, MF, Kastler, B, et al. Evolution of acute coronary syndrome with normal coronary arteries and normal cardiac magnetic resonance imaging. Arch Cardiovasc Dis. 2011; 104(10):509-17.
  7. Leurent, G, Langella, B, Fougerou, C, Lentz, PA, Larralde, A, Bedossa, M, et al. Diagnostic contributions of cardiac magnetic resonance imaging in patients presenting with elevated troponin, acute chest pain syndrome and unobstructed coronary arteries. Arch Cardiovasc Dis. 2011; 104(3):161-70.
  8. Agewall, S, Eurenius, L, Hofman-Bang, C, Malmqvist, K, Frick, M, Jernberg, T, et al. Myocardial infarction with angiographically normal coronary arteries. Atherosclerosis. 2011; 219(1):10-4.
  9. Reynolds, HR, Srichai, MB, Iqbal, SN, Slater, JN, Mancini, GB, Feit, F, et al. Mechanisms of myocardial infarction in women without angiographically obstructive coronary artery disease. Circulation. 2011; 124(13):1414-25.
  10. Leurent, G, Larralde, A, Boulmier, D, Fougerou, C, Langella, B, Ollivier, R, et al. Cardiac MRI studies of transient left ventricular apical ballooning syndrome (takotsubo cardiomyopathy): a systematic review. Int J Cardiol. 2009; 135(2):146-9.
  11. Gerbaud, E, Harcaut, E, Coste, P, Erickson, M, Lederlin, M, Labeque, JN, et al. Cardiac magnetic resonance imaging for the diagnosis of patients presenting with chest pain, raised troponin, and unobstructed coronary arteries. Int J Cardiovasc Imaging. 2012; 28(4):783-94.
  12. Friedrich, MG, Sechtem, U, Schulz-Menger, J, Holmvang, G, Alakija, P, Cooper, LT, et al. Cardiovascular magnetic resonance in myocarditis: A JACC White Paper. J Am Coll Cardiol. 2009; 53(17):1475-87.
  13. Collste, O, Sorensson, P, Frick, M, Agewall, S, Daniel, M, Henareh, L, et al. Myocardial infarction with normal coronary arteries is common and associated with normal findings on cardiovascular magnetic resonance imaging: results from the Stockholm Myocardial Infarction with Normal Coronaries study. J Intern Med. 2013; 273(2):189-96.
  14. Lurz, P, Eitel, I, Adam, J, Steiner, J, Grothoff, M, Desch, S, et al. Diagnostic performance of CMR imaging compared with EMB in patients with suspected myocarditis. JACC Cardiovasc Imaging. 2012; 5(5):513-24.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54