Hjärtinfarkt och hjärtsvikt eller nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion

  • Tillstånd: Hjärtinfarkt och hjärtsvikt eller nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion
  • Åtgärd: ACE-hämmare som långtidsbehandling
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Effekten av behandlingen är god.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid hjärtsvikt eller nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt ger långtidsbehandling med ACE-hämmare

  • minskad mortalitet från 29,1 till 23,4 procent (odds ratio 0,74, 95-procentigt konfidensintervall 0,66–0,83) (evidensstyrka 1)
  • minskad förekomst av reinfarkt från 13,2 till 10,8 procent (odds ratio 0,80, 95-procentigt konfidensintervall 0,69–0,94)
  • minskad förekomst av återinläggning för hjärtsvikt från 15,5 till 11,9 procent (odds ratio 0,73, 95-procentigt konfidensintervall 0,63–0,85)
  • ingen påverkan på förekomsten av stroke.

Behandlingen hade en positiv effekt på mortaliteten vid alla nivåer av nedsatt vänsterkammarfunktion, men den största proportionella nyttan sågs hos dem med lägst vänsterkammarfunktion. Nyttan av behandlingen var oberoende av kön, ålder eller övrig medicinering.

I en retrospektiv subanalys av TRACE-studien fann man att långtidsbehandling med ACE-hämmare hos patienter med vänsterkammardysfunktion efter hjärtinfarkt föreföll särskilt gynnsam hos patienter med samtidig diabetes, såväl för att minska långtidsmortalitet som för att reducera progress till svår hjärtsvikt [1].

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt [2] med randomiserade placebokontrollerade studier av långtidsbehandling med ACE-hämmare till patienter med hjärtsvikt eller nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt.

Socialstyrelsens bedömning 2015 är att slutsatserna från 2008 kvarstår och att det därför inte finns behov av ny litteratursökning.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Gustafsson, I, Torp-Pedersen, C, Kober, L, Gustafsson, F, Hildebrandt, P. Effect of the angiotensin-converting enzyme inhibitor trandolapril on mortality and morbidity in diabetic patients with left ventricular dysfunction after acute myocardial infarction. Trace Study Group. J Am Coll Cardiol. 1999; 34(1):83-9.
  2. Flather, MD, Yusuf, S, Kober, L, Pfeffer, M, Hall, A, Murray, G, et al. Long-term ACE-inhibitor therapy in patients with heart failure or left-ventricular dysfunction: a systematic overview of data from individual patients. ACE-Inhibitor Myocardial Infarction Collaborative Group. Lancet. 2000; 355(9215):1575-81.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54