Förmaksflimmer, låg risk att drabbas av stroke (CHA2DS2-VASc = 0)

  • Tillstånd: Förmaksflimmer, låg risk att drabbas av stroke (CHA2DS2-VASc = 0)
  • Åtgärd: Nya orala antikoagulantia (direkta trombinhämmare och faktor Xa-hämmare) eller vitamin K-antagonister
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndets svårighetsgrad är liten och det finns risk för allvarliga biverkningar.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer innebär snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak under mer än 30 sekunder som leder till oregelbunden hjärtrytm. Paroxysmalt förmaksflimmer definieras som återkommande (mer än en) episoder som går över spontant inom en vecka och oftast inom 24 timmar. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret inte går över spontant inom en vecka utan slår om till sinusrytm först efter elektrisk eller farmakologisk konvertering. Kroniskt eller permanent förmaksflimmer innebär att flimret är bestående.

Riskbedömning att drabbas av stroke eller systemiska embolier sker ofta enligt CHA2DS2-VASc där C = cardiac insufficiency, hjärtsvikt (1p), H = hypertoni (1p), A = ålder (≥ 75 år 2p), D = diabetes (1p), S = stroke/TIA/trombembolism (2p), V = vaskulär sjukdom (1p), A = ålder (65–74 år 1p), Sc = sex category (kvinna 1p). Högre poäng innebär en ökad risk. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent.

Risken för stroke, transitorisk ischemisk attack (TIA) eller perifer emboli är 0,3 procent per år vid CHA2DS2-VASc = 0; 1 procent vid CHA2DS2-VASc = 1 och 3,3–20,3 procent vid CHA2DS2-VASc ≥ 2 [1].

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av nya antikoagulantia (direkta trombinhämmare och faktor Xa-hämmare) eller vitamin K-antagonister vid förmaksflimmer och låg risk att drabbas av stroke. Detta eftersom personer med förmaksflimmer och låg risk att drabbas av stroke inte har studerats i samband med den aktuella åtgärden.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Ej bedömbart på grund av avsaknad av data.

Vilka studier ingår i granskningen?

I de randomiserade kontrollerade studier (RE-LY, ROCKET AF och ARISTOTLE) [2-4] där nya orala antikoagulantia (dabigatran, rivaroxaban, apixaban) jämförts med warfarin hos personer med förmaksflimmer exkluderas individer utan förhöjd strokerisk (CHA2DS2-VASc = 0). Data saknas därför för personer med CHA2DS2-VASc = 0.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Friberg, L, Rosenqvist, M, Lip, GY. Evaluation of risk stratification schemes for ischaemic stroke and bleeding in 182 678 patients with atrial fibrillation: the Swedish Atrial Fibrillation cohort study. Eur Heart J. 2012; 33(12):1500-10.
  2. Connolly, SJ, Ezekowitz, MD, Yusuf, S, Eikelboom, J, Oldgren, J, Parekh, A, et al. Dabigatran versus warfarin in patients with atrial fibrillation. N Engl J Med. 2009; 361(12):1139-51.
  3. Patel, MR, Mahaffey, KW, Garg, J, Pan, G, Singer, DE, Hacke, W, et al. Rivaroxaban versus warfarin in nonvalvular atrial fibrillation. N Engl J Med. 2011; 365(10):883-91.
  4. Granger, CB, Alexander, JH, McMurray, JJ, Lopes, RD, Hylek, EM, Hanna, M, et al. Apixaban versus warfarin in patients with atrial fibrillation. N Engl J Med. 2011; 365(11):981-92.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54