Förmaksflimmer

  • Tillstånd: Förmaksflimmer
  • Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga utfallsmått och vetenskapliga studier pågår.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbunden hjärtfrekvens som kan försämra hjärtats pumpfunktion och ökar risken för bland annat stroke. Symtomen vid förmaksflimmer varierar stort mellan individer. Vissa märker ingenting men andra kan ha symtom såsom till exempel hjärtklappning, andnöd och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Den som har förmaksflimmer får snabbt högre arbetspuls vid ansträngning vilket markant påverkar patientens livskvalitet negativt. Fysisk träning innebär regelbunden individanpassad fysisk träning utprovad av sjukgymnast i syfte att öka fysisk prestationsförmåga speciellt avseende maximal syreupptagning, arbetskapacitet, gångsträcka, muskelfunktion och livskvalitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid förmaksflimmer ger fysisk träning inom hjärtrehabilitering

  • en ökning av arbetskapaciteten med 22 watt jämfört med kontrollgrupper som inte utförde fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökning av arbetskapacitet i uppmätt gångsträcka på 65–105 meter efter fysisk träning jämfört med innan studiedeltagarna utfört fysisk träning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökning av arbetskapacitet med 68 N jämfört med kontrollgrupper som inte utförde fysisk träning (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av fysisk träning inom hjärtrehabilitering på livskvalitet, samt arbetskapacitet mätt i VO2peak vid förmaksflimmer.

Effekten på arbetskapacitet vid förmaksflimmer är av stor klinisk betydelse och i samma relativa storleksordning som vid fysisk träning av friska personer. Denna effekt har stor betydelse för patientens fysiska funktion och en god arbetskapacitet korrelerar också starkt med sänkt morbiditet och mortalitet i de stora livstilsjukdomarna. Effekten av fysisk träning kvarstår så länge fysisk träning bedrivs regelbundet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt med metaanalys [1] bestående av tre randomiserade kontrollerade studier och tre observationsstudier. Slutsatserna baseras på 47 personer för livskvalitet, 83 personer för arbetskapacitet (VO2peak), 47 personer för arbetskapacitet (watt), 90 personer för arbetskapacitet (gångsträcka) och 47 personer för arbetskapacitet (muskelstyrka). Interventionsgrupperna erhöll fysisk träning 2–5 gånger i veckan, under 8–52 veckor. Träningen utgjordes av konditions- och/eller muskelfunktionsträning. Kontrollgruppen erhöll i de flesta studier ingen fysisk träning. I en studie utgjordes kontrollgruppen av friska personer med sinusrytm och dessa personer erhöll också fysisk träning.

Saknas någon information i studierna?

För fysisk träning inom hjärtrehabilitering saknas studier helt avseende effekt på mortalitet. Sammanfattningsvis behövs fler studier för att kunna verifiera effekten av fysisk träning vid förmaksflimmer också på övriga effektmått.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Reed, JL, Mark, AE, Reid, RD, Pipe, AL. The effects of chronic exercise training in individuals with permanent atrial fibrillation: a systematic review. Can J Cardiol. 2013; 29(12):1721-8.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54