Ejektionsfraktion ≤ 35 procent, mer än 40 dagar efter hjärtinfarkt, trots adekvat läkemedelsbehandling

  • Tillstånd: Ejektionsfraktion ≤ 35 procent, mer än 40 dagar efter hjärtinfarkt, trots adekvat läkemedelsbehandling
  • Åtgärd: Primärprofylaktisk ICD
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Effekten är god. Kostnaden är måttlig per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med läkemedelsbehandling.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid uttalat nedsatt vänsterkammarfunktion uppmätt efter de första 40 dagarna efter en genomgången hjärtinfarkt ger primärprofylaktisk behandling med implanterbar defibrillator (ICD) signifikant förbättrad överlevnad (evidensstyrka 1).

Det finns fyra randomiserade kontrollerade studier om ICD-behandling av patienter med uttalat nedsatt vänsterkammarfunktion efter en hjärtinfarkt [1-4]. I den största studien, MADIT II, inkluderades 1 232 patienter med hjärtinfarkt mer än 30 dagar tidigare och en ejektionsfraktion (EF) på mindre än 30 procent [3]. 742 patienter randomiserades till ICD-behandling medan de övriga 490 patienterna behandlades konventionellt. Båda grupperna var adekvat läkemedelsbehandlade. Efter en genomsnittlig uppföljningstid på tjugo månader var mortaliteten 14 procent i ICD-gruppen och 20 procent i den konventionellt behandlade gruppen (p < 0,016). Liknande behandlingseffekter uppnåddes i de båda andra studierna, MADIT I och MUSTT [2, 4].

ICD-behandling i ett tidigt skede efter en hjärtinfarkt studerades i DINAMIT-studien [1]. I denna inkluderades 674 patienter 6–40 dagar efter en hjärtinfarkt (EF på mindre än 35 procent). Efter en genomsnittlig uppföljningstid på 30 månader hade 19 procent av patienterna i ICD-gruppen och 17 procent i kontrollgruppen avlidit (ej statistiskt signifikant).

Vilka studier ingår i granskningen?

Socialstyrelsens bedömning 2015 är att slutsatserna från 2008 kvarstår och att det därför inte finns behov av ny litteratursökning.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid tillståndet genererar behandling med ICD en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med läkemedelsbehandling (god hälsoekonomisk evidens) [5].

Referenser

  1. Hohnloser, SH, Kuck, KH, Dorian, P, Roberts, RS, Hampton, JR, Hatala, R, et al. Prophylactic use of an implantable cardioverter-defibrillator after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2004; 351(24):2481-8.
  2. Moss, AJ, Hall, WJ, Cannom, DS, Daubert, JP, Higgins, SL, Klein, H, et al. Improved survival with an implanted defibrillator in patients with coronary disease at high risk for ventricular arrhythmia. Multicenter Automatic Defibrillator Implantation Trial Investigators. N Engl J Med. 1996; 335(26):1933-40.
  3. Moss, AJ, Zareba, W, Hall, WJ, Klein, H, Wilber, DJ, Cannom, DS, et al. Prophylactic implantation of a defibrillator in patients with myocardial infarction and reduced ejection fraction. N Engl J Med. 2002; 346(12):877-83.
  4. Buxton, AE, Lee, KL, Fisher, JD, Josephson, ME, Prystowsky, EN, Hafley, G. A randomized study of the prevention of sudden death in patients with coronary artery disease. Multicenter Unsustained Tachycardia Trial Investigators. N Engl J Med. 1999; 341(25):1882-90.
  5. Den implanterbara defibrillatorn - En hälsoekonomisk analys. TLV:s diarienummer 3888/2012. Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet. Linköping. 2013.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54