Efter hjärtinfarkt, PCI eller kranskärlskirurgi

  • Tillstånd: Efter hjärtinfarkt, PCI eller kranskärlskirurgi
  • Åtgärd: Identifiering av hjärtpatienter med nydebuterad depression
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Det råder såväl underdiagnostisering som underbehandling. Med tillgängliga test får man dock en betydande andel falskt positiva eller falskt negativa resultat.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Depression hos hjärtpatienter har inte systematiskt uppmärksammats och förblir ofta obehandlad. En rad amerikanska studier visar att cirka 20 procent av hjärtpatienterna uppvisar depressionssymtom [1]. Det finns resultat som tyder på att behandling av depression (med läkemedel, psykosociala insatser eller båda) resulterar i en viss reduktion av depressiva symtom hos patienter efter hjärtinfarkt eller vid stabil kranskärlssjukdom [2]. Evidens saknas för behandling av patienter med hjärtsvikt, men även i denna patientgrupp är depression vanligt förekommande [3]. Flera instrument har provats för att upptäcka depression. De vanligaste instrumenten som har använts på hjärtpatienter är Beck Depression Inventory (BDI) [4] och Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) [5]. Underlaget syftar till att belysa vilken validitet dessa instrument har för att identifiera patienter med depression bland hjärtpatienter samt vilken påverkan på utfall av depression identifiering med dessa instrument har.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Efter hjärtinfarkt, PCI eller kranskärlskirurgi (CABG) har diagnostisering med

  • Beck depression inventory (BDI) 82–88 procents sensitivitet och 58–78 procents specificitet för att påvisa depression vid en cut off score på ≥ 10 (begränsat vetenskapligt underlag)
  • Beck depression inventory II (BDI II) 89–91 procents sensitivitet och 74–78 procents specificitet för att påvisa depression vid en cut off score på ≥ 14 (begränsat vetenskapligt underlag)
  • Hospital anxiety and depression scale (HADS) 38,9 procents sensitivitet och 94,2 procents specificitet för att påvisa depression vid en cut off score på ≥ 8 (begränsat vetenskapligt underlag).

BDI och HADS har använts i flera studier på hjärtpatienter, i både USA, Europa och Sverige.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt [2] och en diagnostic accuracy studie [6]. I den systematiska översikten hade majoriteten av studiedeltagarna varit hospitaliserade i samband med en akut hjärtinfarkt eller svikt. I den diagnostiska studien rekryterades alla patienter från ett sjukhus i Australien, medan de var hospitaliserade efter hjärtinfarkt, PCI eller CABG.

Slutsatserna baseras på 831 personer för BDI, 1 326 personer för BDI II och 193 personer för HADS.

Skalorna som har studerats (BDI och HADS) är enkla att använda både för patienter och personal, har klara gränsvärden och har använts i flera svenska studier som till exempel Koertge 2008 [7].

Saknas någon information i studierna?

Det saknas randomiserade kontrollerade studier som har studerat vilken påverkan diagnostisering med dessa instrument har på utfall av behandling.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Thombs, BD, Bass, EB, Ford, DE, Stewart, KJ, Tsilidis, KK, Patel, U, et al. Prevalence of depression in survivors of acute myocardial infarction. Journal of general internal medicine. 2006; 21(1):30-8.
  2. Thombs, BD, Roseman, M, Coyne, JC, de Jonge, P, Delisle, VC, Arthurs, E, et al. Does evidence support the American Heart Association's recommendation to screen patients for depression in cardiovascular care? An updated systematic review. PLoS One. 2013; 8(1):e52654.
  3. Rutledge, T, Reis, VA, Linke, SE, Greenberg, BH, Mills, PJ. Depression in heart failure a meta-analytic review of prevalence, intervention effects, and associations with clinical outcomes. J Am Coll Cardiol. 2006; 48(8):1527-37.
  4. Beck, AT, Ward, CH, Mendelson, M, Mock, J, Erbaugh, J. An inventory for measuring depression. Archives of general psychiatry. 1961; 4:561-71.
  5. Bjelland, I, Dahl, AA, Haug, TT, Neckelmann, D. The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. Journal of psychosomatic research. 2002; 52(2):69-77.
  6. Stafford, L, Berk, M, Jackson, HJ. Validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale and Patient Health Questionnaire-9 to screen for depression in patients with coronary artery disease. General hospital psychiatry. 2007; 29(5):417-24.
  7. Koertge, J, Janszky, I, Sundin, O, Blom, M, Georgiades, A, Laszlo, KD, et al. Effects of a stress management program on vital exhaustion and depression in women with coronary heart disease: a randomized controlled intervention study. J Intern Med. 2008; 263(3):281-93.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54