Bioprotesimplantation i aorta eller mitralis

  • Tillstånd: Bioprotesimplantation i aorta eller mitralis
  • Åtgärd: Acetylsalicylsyra i lågdos under mer än 3 månader
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått och åtgärden ger en ökad blödningsrisk.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Bioproteser är framställda av djurklaffar, ofta från gris, eller perikard från oxe, där materialet behandlats, denaturerats och monteras på någon typ av klaffstruktur eller skelett. Bioprotesens yta är vävnadsvänlig och protesen kräver därför inte, som mekaniska klaffar, livslång antikoagulationsbehandling för att förhindra proppbildning i anslutning till klaffen. Under de första månaderna efter isättning av en bioprotes föreligger en något ökad risk för blodproppsbildning. Denna risk är mellan 1 och 2 procent under det första året [1] och i storleksordningen 1 procent per år fortsättningsvis. När bioprotesen är inläkt och epitelialiserad, vilket beräknas ta tre månader, anses trombosrisken vara mycket liten [1].

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av acetylsalicylsyra (ASA) i lågdos under mer än tre månader efter bioprotesimplantation i aorta eller mitralis.

För att minska risken för blodpropp vid eller på klaffen behandlar man, under de första tre månaderna efter implantationen, med blodförtunnande medel, vitamin K-antagonister eller ASA. För denna tidsperiod finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av antitrombotisk behandling. Europeiska riktlinjer förespråkar dock ASA under de första tre månaderna efter implantation av aortaklaffsprotes och vitamin K-antagonister under tre månader efter mitralisklaffsprotes [2]. Behandling under de tre första månaderna värderas i två andra tillstånd- och åtgärdspar i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.

Från 90 dagar postoperativt anges i europeiska riktlinjer [2] att evidens för behandling med trombocythämmare helt saknas och således saknas indikation. Amerikanska riktlinjer [3] föreslår livslång behandling med ASA baserat på en rimlighetsbedömning. Det vetenskapliga underlaget för dessa rekommendationer uppfattas som otillräckligt [2, 3].

Underlag för evidensbaserad terapi för att minska den redan låga risken för trombotiska komplikationer efter insättande av bioprotes saknas. Risken för komplikationer av behandlingen är låg men behandlingseffekten är osäker och den potentiella nyttan av behandlingen är liten.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

ASA i lågdos medför en låg blödningsrisk, 1–2 allvarliga blödningar per tusen patienter och år [4].

Vilka studier ingår i granskningen?

Vid granskningen kunde ingen relevant systematisk översikt eller metaanalys identifieras och inga randomiserade studier. Granskningen baseras på internationella riktlinjer.

Saknas någon information i studierna?

Både randomiserade studier och registerstudier saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Sun, JC, Davidson, MJ, Lamy, A, Eikelboom, JW. Antithrombotic management of patients with prosthetic heart valves: current evidence and future trends. Lancet. 2009; 374(9689):565-76.
  2. Vahanian, A, Alfieri, O, Andreotti, F, Antunes, MJ, Baron-Esquivias, G, Baumgartner, H, et al. Guidelines on the management of valvular heart disease (version 2012). Eur Heart J. 2012; 33(19):2451-96.
  3. Nishimura, RA, Otto, CM, Bonow, RO, Carabello, BA, Erwin, JP, 3rd, Guyton, RA, et al. 2014 AHA/ACC Guideline for the Management of Patients With Valvular Heart Disease: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. Circulation. 2014; 129(23):e521-643.
  4. Sutcliffe, P, Connock, M, Gurung, T, Freeman, K, Johnson, S, Kandala, NB, et al. Aspirin for prophylactic use in the primary prevention of cardiovascular disease and cancer: a systematic review and overview of reviews. Health Technol Assess. 2013; 17(43):1-253.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – klaffsjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54