Aterosklerotisk kärlsjukdom hos patienter med ytterligare en eller flera riskfaktorer, men utan hjärtsvikt

  • Tillstånd: Aterosklerotisk kärlsjukdom hos patienter med ytterligare en eller flera riskfaktorer, men utan hjärtsvikt
  • Åtgärd: ACE-hämmare
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad. Effekten av åtgärden är väldokumenterad för viktiga utfallsmått.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Behandling med ACE-hämmare i sekundärpreventivt syfte till patienter med aterosklerotisk kärlsjukdom och ytterligare en eller flera riskfaktorer, men utan hjärtsvikt, minskar signifikant risken för död och återinsjuknande i kranskärlssjukdom (evidensstyrka 1).

Med ytterligare riskfaktorer avses diabetes, hypertoni, njursjukdom (CKD) och perifer kärlsjukdom.

I samtliga studier föreligger det en ökad förekomst av biverkningar i behandlingsgruppen, såsom hosta, yrsel, hypotension och hyperkalemi.

Det finns en systematisk översikt med en metaanalys av totalt sju randomiserade studier som studerar behandling med ACE-hämmare i sekundärpreventivt syfte. Studiens målgrupp var patienter med kranskärlssjukdom, eller hög risk för sådan, men utan klinisk hjärtsvikt. Denna metaanalys visar att behandling med ACE-hämmare till patienter med känd kranskärlssjukdom och utan klinisk hjärtsvikt signifikant minskar mortalitet (odds ratio 0,86, 95-procentigt konfidensintervall 0,79–0,95), kardiovaskulär mortalitet (odds ratio 0,81, 95-procentigt konfidensintervall 0,73–0,90), hjärtinfarkt (odds ratio 0,82, 95-procentigt konfidensintervall 0,75– 0,89) och stroke (odds ratio 0,77, 95-procentigt konfidensintervall 0,66–0,88) [1].

I HOPE-studien sågs att 10 mg ramipril i 4,7 år signifikant minskade den primära effektvariabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke hos patienter med antingen en känd vaskulär sjukdom eller diabetes plus ytterligare en riskfaktor, jämfört med placebo (risk ratio 0,78, 95-procentigt konfidensintervall 0,70–0,86) [2].

I EUROPA-studien medförde behandling med 8 mg perindopril under i genomsnitt fyra år en signifikant reduktion av den kombinerade effektvariabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och hjärtstopp, jämfört med placebo (relativ riskreduktion 20 procent, 95-procentigt konfidensintervall 9–29 procent) hos patienter med känd kranskärlssjukdom [3].

Till skillnad från i ovanstående studier sågs i PEACE-studien ingen signifikant riskreduktion vid behandling med trandolapril 4 mg/dag till patienter med känd kranskärlssjukdom under 4,8 år jämfört med placebo (hazard ratio 0,96, 95-procentigt konfidensintervall 0,88–1,06) [4].

Vilka studier ingår i granskningen?

En uppdaterad litteratursökning gjordes 2013-02-07 och 2013-03-06. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen [5] är tillagd i referenslistan.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Danchin, N, Cucherat, M, Thuillez, C, Durand, E, Kadri, Z, Steg, PG. Angiotensin-converting enzyme inhibitors in patients with coronary artery disease and absence of heart failure or left ventricular systolic dysfunction: an overview of long-term randomized controlled trials (Structured abstract). Archives of Internal Medicine; 2006. p. 787-96.
  2. Yusuf, S, Sleight, P, Pogue, J, Bosch, J, Davies, R, Dagenais, G. Effects of an angiotensin-converting-enzyme inhibitor, ramipril, on cardiovascular events in high-risk patients. The Heart Outcomes Prevention Evaluation Study Investigators. N Engl J Med. 2000; 342(3):145-53.
  3. Fox, KM. Efficacy of perindopril in reduction of cardiovascular events among patients with stable coronary artery disease: randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial (the EUROPA study). Lancet. 2003; 362(9386):782-8.
  4. Braunwald, E, Domanski, MJ, Fowler, SE, Geller, NL, Gersh, BJ, Hsia, J, et al. Angiotensin-converting-enzyme inhibition in stable coronary artery disease. N Engl J Med. 2004; 351(20):2058-68.
  5. McAlister, FA. Angiotensin-converting enzyme inhibitors or angiotensin receptor blockers are beneficial in normotensive atherosclerotic patients: a collaborative meta-analysis of randomized trials (Structured abstract). European Heart Journal; 2012. p. 505-14.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – kranskärlssjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54