Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III–IV, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och VVI- eller DDD- pacemaker

  • Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III–IV, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och VVI- eller DDD- pacemaker
  • Åtgärd: Uppgradering till CRT (vid hög andel pacing av högerkammare)
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på viktiga effektmått.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Allvarlighetsgraden av hjärtsvikt kan klassificeras i fyra funktionsklasser med New York Heart Association (NYHA) Functional Classification. NYHA III–IV innebär symtom vid lätt till måttlig ansträngning eller i vila. Tillståndet avser patienter med kronisk hjärtsvikt i funktionsklass NYHA III–IV, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och pågående behandling med pacemaker som stimulerar i höger kammare på bradykardiindikation. Den aktuella åtgärden är uppgradering från VVI- eller DDD-pacemaker till CRT.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III–IV, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och VVI- eller DDD-pacemaker ger uppgradering till CRT (vid hög andel pacing av högerkammare)

  • en förbättrad funktionsklass på 0,3 till 0,6 NYHA-klasser jämfört med fortsatt konventionell pacing (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av livskvalitet på -3 till 22 poäng (MLWHF) jämfört med fortsatt konventionell pacing (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättring av ejektionsfraktionen på 0 till 11 procent jämfört med fortsatt konventionell pacing (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättrad 6 minuters gångsträcka med 62–160 meter jämfört med fortsatt konventionell pacing (begränsat vetenskapligt underlag).

Effekten bedöms vara kliniskt relevant. Uppgraderingar utgör cirka en fjärdedel av alla CRT-implantationer [1]. Ett flertal observationsstudier stödjer den positiva effekten i cross-over studierna, även vid uppföljning upp till 38 månader och en europeisk undersökning från 141 CRT-centra fann inga skillnader i klinisk effekt, mortalitet eller komplikationer mellan uppgradering eller de novo-implantation [1].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Patienter som genomgick en uppgradering till eller ändring av en CRT-pacemaker eller ICD hade 18,7 procent komplikationer att jämföra med 11,1 procent hos patienter som genomgick en uppgradering till eller ändring av en VVI-pacemaker eller ICD till en DDD-pacemaker eller ICD [2].

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår fyra randomiserade kontrollerade studier (cross-over design) [3-6]. Slutsatserna baseras på 121 personer för livskvalitet, 121 personer för NYHA-klass, 131 personer för ejektionsfraktion och 54 personer för 6 minuters gångsträcka.

Samtliga studiepatienter behandlades med en uppgradering från sedvanlig bradykardipacemaker till CRT inklusive implantation av LV-elektrod (LV = left ventricle). Enligt cross-over design randomiserades studiedeltagarna till behandling med CRT eller fortsatt högerkammarpacing. Efter fullförd behandlingsperiod ändrades programmeringen till den andra behandlingen.

Saknas någon information i studierna?

Mortalitetsstudier saknas och det finns inte någon stor randomiserad studie.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Dickstein, K, Bogale, N, Priori, S, Auricchio, A, Cleland, JG, Gitt, A, et al. The European cardiac resynchronization therapy survey. Eur Heart J. 2009; 30(20):2450-60.
  2. Poole, JE, Gleva, MJ, Mela, T, Chung, MK, Uslan, DZ, Borge, R, et al. Complication rates associated with pacemaker or implantable cardioverter-defibrillator generator replacements and upgrade procedures: results from the REPLACE registry. Circulation. 2010; 122(16):1553-61.
  3. Höijer, CJ, Meurling, C, Brandt, J. Upgrade to biventricular pacing in patients with conventional pacemakers and heart failure: a double-blind, randomized crossover study. Europace. 2006; 8(1):51-5.
  4. Leclercq, C, Cazeau, S, Lellouche, D, Fossati, F, Anselme, F, Davy, JM, et al. Upgrading from single chamber right ventricular to biventricular pacing in permanently paced patients with worsening heart failure: The RD-CHF Study. Pacing and clinical electrophysiology : PACE. 2007; 30 Suppl 1:S23-30.
  5. van Geldorp, IE, Vernooy, K, Delhaas, T, Prins, MH, Crijns, HJ, Prinzen, FW, et al. Beneficial effects of biventricular pacing in chronically right ventricular paced patients with mild cardiomyopathy. Europace. 2010; 12(2):223-9.
  6. Delnoy, PP, Ottervanger, JP, Vos, DH, Elvan, A, Misier, AR, Beukema, WP, et al. Upgrading to biventricular pacing guided by pressure-volume loop analysis during implantation. J Cardiovasc Electrophysiol. 2011; 22(6):677-83.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54