Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt NYHA II, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och vänstersidigt skänkelblock

  • Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt NYHA II, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och vänstersidigt skänkelblock
  • Åtgärd: CRT
  • Central rekommendation: Ja

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår är måttlig jämfört med adekvat läkemedelsbehandling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Allvarlighetsgraden av hjärtsvikt kan klassificeras med New York Heart Association (NYHA) Functional Classification. NYHA II innebär symtom vid mer än måttlig ansträngning.

CRT, även kallad sviktpacemaker eller biventrikulär pacemaker, är en etablerad behandling vid svår hjärtsvikt och vänstersidigt skänkelblock. Behandlingens effekt är storleksmässigt jämförbar med adekvat läkemedelsbehandling och additiv till denna.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA II, ejektionsfraktion ≤ 35 procent och vänstersidigt skänkelblock ger CRT

  • en absolut mortalitetsminskning i NYHA II på 3,5 procentenheter jämfört med implanterbar defibrillator (ICD) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen mortalitetsreduktion i NYHA I jämfört med ICD (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en absolut riskreduktion på 6,6 procentenheter vad gäller andel med försämrad hjärtsvikt jämfört med ICD (starkt vetenskapligt underlag)
  • en absolut ökning av ejektionsfraktionen på 3,7 procentenheter jämfört med ICD (starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökning av gångsträcka med 6,7 meter jämfört med ICD (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en förbättrad livskvalitet med en ökning med 3,4 poäng på KCCQ-score hos patienter med vänstersidigt skänkelblock jämfört med ICD (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på livskvalitet hos patienter utan vänstersidigt skänkelblock (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Patienter med lindrig hjärtsvikt har positiv effekt av CRT som ger minskad mortalitet på lång sikt och minskar hjärtsviktssymtomen på kort och lång sikt. Subgruppanalyser tyder på bäst effekt vid funktionsklass NYHA II hos patienter med vänstersidigt skänkelblock. Mortalitetsreduktionen drevs av RAFT-studien som hade längst uppföljningstid (40 månader) och enbart NYHA II [1].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I studierna MADIT-CRT [2] och RAFT [1] implanterades ingen vänsterkammarelektrod i ICD-grupperna som fungerar som kontrollgrupp. Det var signifikant flera komplikationer i CRT-D-gruppen, 18,2 jämfört med 4 procent i ICD-gruppen. Dessa var misslyckad implantation, 6,6 jämfört med 0,1 procent, LV-elektroddislokation, 5,1 jämfört med 0 procent, hematom i dosficka, 2,5 jämfört med 1,8 procent, pneumothorax 1,5 jämfört med 0,8 procent.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår tre studier, varav två systematiska översikter och en randomiserad kontrollerad studie [3-5]. Slutsatserna baseras på 4 317 personer för mortalitet, 4 317 personer för försämrad hjärtsvikt, 2 275 personer för ejektionsfraktion, 955 personer för 6 minuters gångtest och 1 699 personer för livskvalitet. Interventionsgruppen behandlades med sviktpacemaker och defibrillator (CRT-D) medan kontrollgruppen enbart behandlades med defibrillator (ICD).

Saknas någon information i studierna?

Det saknas systematiska översikter som undersöker effekten av CRT på livskvalitet. I en substudie av MADIT-CRT påvisades signifikant bättre livskvalitet i CRT-D gruppen jämfört med ICD-gruppen. Skillnaden fanns endast i populationen med vänstersidigt skänkelblock [5].

Hälsoekonomisk bedömning

CRT som tillägg till adekvat läkemedelsbehandling jämfört med adekvat läkemedelsbehandling för patienter med mild hjärtsvikt (NYHA I–II) visade sig generera en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (viss hälsoekonomisk evidens).

Referenser

  1. Tang, AS, Wells, GA, Talajic, M, Arnold, MO, Sheldon, R, Connolly, S, et al. Cardiac-resynchronization therapy for mild-to-moderate heart failure. N Engl J Med. 2010; 363(25):2385-95.
  2. Moss, AJ, Hall, WJ, Cannom, DS, Klein, H, Brown, MW, Daubert, JP, et al. Cardiac-resynchronization therapy for the prevention of heart-failure events. N Engl J Med. 2009; 361(14):1329-38.
  3. Adabag, S, Roukoz, H, Anand, IS, Moss, AJ. Cardiac resynchronization therapy in patients with minimal heart failure: a systematic review and meta-analysis. J Am Coll Cardiol. 2011; 58(9):935-41.
  4. Santangeli, P, Di Biase, L, Pelargonio, G, Dello Russo, A, Casella, M, Bartoletti, S, et al. Cardiac resynchronization therapy in patients with mild heart failure: a systematic review and meta-analysis. Journal of Interventional Cardiac Electrophysiology : an international journal of arrhythmias and pacing; 2011. p. 125-35.
  5. Veazie, PJ, Noyes, K, Li, Q, Hall, WJ, Buttaccio, A, Thevenet-Morrison, K, et al. Cardiac resynchronization and quality of life in patients with minimally symptomatic heart failure. J Am Coll Cardiol. 2012; 60(19):1940-4.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – hjärtsvikt

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54