Om riktlinjerna för hjärtsjukvård

De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård är en revidering av 2008 och 2011 års nationella riktlinjer. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och andra verksamma inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hjärtsjukvården.

De reviderade riktlinjerna utgår från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning. Därför omfattar de främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.

Riktlinjerna omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom följande sjukdomsområden:

  • kranskärlssjukdom
  • klaffsjukdom
  • arytmier
  • hjärtsvikt
  • genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel.

Reviderade riktlinjer ersätter tidigare riktlinjer

De reviderade riktlinjerna för hjärtsjukvård ersätter tidigare nationella riktlinjer från 2008 och 2011. Sedan dess har det tillkommit ny kunskap och nya frågeställningar inom området. Socialstyrelsen har också utvecklat sin metod för att ta fram nationella riktlinjer. Det fanns därför ett behov av att revidera riktlinjerna.

Läs mer om hur vi tar fram nationella riktlinjer.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Riktlinjernas rekommendationer ska ge vägledning för beslut på gruppnivå i lednings- och styrningsfrågor. De kan till exempel vara underlag vid fördelning av resurser eller när vården ska ändra ett arbetssätt eller en organisation. De kan också vara underlag när hälso- och sjukvården tar fram regionala och lokala vårdprogram.

Riktlinjerna tydliggör att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt. Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av hjärtsjukdomar ska lyckas.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård och omsorg. Det medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå från.

Projektledning

  • Faktagruppsordförande: Bertil Lindahl
  • Prioriteringsordförande: Ulf Näslund
  • Projektledare, Socialstyrelsen: Yvonne Jangelind och Sofia Orrskog
  • Delprojektledare, vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen: Lena Jönsson.

Samarbete med experter

I arbetet med att ta fram riktlinjerna har Socialstyrelsen samarbetat med externa experter inom hjärtsjukvården, totalt cirka 60 personer. Några av dessa har arbetat med att ta fram det vetenskapliga underlag som ligger till grund för rekommendationerna. Andra har arbetat med att rekommendera och rangordna de olika tillstånds- och åtgärdskombinationerna. Dessa personer har klinisk erfarenhet och bred kompetens inom hjärtsjukvården.

Indikatorer och målnivåer för hjärtsjukvård

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Indikatorerna är verktyg för att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer för ett antal av indikatorerna. Målnivåerna anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling. Målnivåer kan användas som en utgångspunkt vid förbättringsarbeten eller som en hjälp i styrning och ledning av hälso- och sjukvården.

  • Projektledare, indikatorer och målnivåer, Socialstyrelsen: Maria State.

Kontakt

Övergripande frågor
Sofia Orrskog
075-247 32 69

Indikatorer och målnivåer
Maria State
075-247 47 76