Snusning hos ammande

  • Tillstånd: Snusning hos ammande
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har måttlig svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan och för spädbarnet. Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för ammande. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för snusare generellt (se Rådgivande samtal vid dagligsnusning hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats högre än för snusare generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid snusning specifikt för ammande.
  • Vid dagligsnusning hos vuxen generellt ger rådgivande samtal i olika kombinationer med andra former av stöd en större andel som slutar använda oral tobak än sedvanlig behandling eller minimal intervention (måttlig evidensstyrka).

Att snusa under amningsperioden är förenat med risker för barnet eftersom nikotinet går över i bröstmjölken. Det saknas dock vetenskapliga kontrollerade studier som beskriver olika interventioner för snusavvänjning för ammande. Däremot har rådgivande samtal (i olika kombinationer med självhjälpsmaterial, instruktionsvideo, webbaserad rådgivning eller oral undersökning med återkoppling) för vuxna generellt analyserats i en systematisk översikt [1], som inkluderade 7 studier med 5 479 deltagare. Bland deltagare som fått rådgivande samtal var det 16 procent som slutade snusa, jämfört med 10 procent bland dem som fått sedvanlig behandling eller minimal intervention (oddskvot 1,76, konfidensintervall 1,49–2,08).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Ebbert, JO, Montori, V, Vickers, KS, Erwin, PC, Dale, LC, Stead, LF. Interventions for smokeless tobacco use cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (4):CD004306.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46