Rökning hos ungdomar under 18 år

  • Tillstånd: Rökning hos ungdomar under 18 år
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det är den bästa åtgärden för ungdomar av de utvärderade alternativen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning hos ungdomar kan kvalificerat rådgivande samtal ge en större andel som slutar röka än sedvanlig vård eller enkla råd (låg evidensstyrka).

Åtgärder för unga rökare har studerats i en systematisk översikt från Cochrane [1], och i en randomiserad kontrollerad studie [2] publicerad efter översikten. Definitionen av rökare var att röka minst 1 cigarett per vecka [1], respektive att röka minst 1 cigarett per månad [2].

Översikten inkluderade allt från enkla interventioner med läkemedel till komplexa familje- eller skolbaserade program. 13 studier med 3 605 individer uppfyllde kriterierna för kvalificerat rådgivande samtal. Interventionerna baserades på TTM (transteoretisk modell), MI (motiverande samtal) eller social kognitiv metod.

I 2 TTM-studier, den ena med 6 klassvisa undervisningstillfällen och den andra med 5 stycken 5–15 minuter långa individuella möten, var andelen som slutade röka 15 procent, jämfört med 10 procent bland ungdomar som fått sedvanlig vård eller kostråd (oddskvot 1,70, konfidensintervall 1,25–2,33).

I 3 MI-baserade studier, genomförda i vitt skilda miljöer (psykiatriskt sjukhus, akutmottagning och skola), var andelen som slutade röka 15 procent jämfört med 7 procent för ungdomar som fått enkla råd (oddskvot 2,05, konfidensintervall 1,10–3,80). Tolkningen försvåras dock av extra interventionskomponenter i studierna, som till exempel yoga, viktprogram, meditation, jag-stärkande träning, rollspel och ekonomisk belöning.

De 3 studierna baserade på social kognitiv metod innehöll bland annat l-rande moment om stresshantering, familje- och grupptryck, hälsosam livsstil och nutrition. Andelen ungdomar som slutade röka var där närmare 10 procent, jämfört med 5 procent för ungdomar som fått enkla råd (oddskvot 1,87, konfidensintervall 1,00–3,50).

Studien publicerad efter översikten, som rekryterade unga rökare på en akutmottagning, fann ingen effekt av MI jämfört med enkla råd.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Grimshaw, GM, Stanton, A. Tobacco cessation interventions for young people. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD003289.
  2. Horn, K, Dino, G, Hamilton, C, Noerachmanto, N. Efficacy of an emergency department-based motivational teenage smoking intervention. Prev Chronic Dis. 2007; 4(1):A08.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46