Rökning hos gravida

  • Tillstånd: Rökning hos gravida
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden sannolikt inte har någon effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid rökning hos gravida som kan ha bättre effekt (se Rådgivande samtal vid rökning hos gravida och Kvalificerat rådgivande samtal vid rökning hos gravida). Dessa åtgärder bör prövas i första hand eftersom nikotinläkemedel är förknippat med risk för biverkningar både för kvinnan och för fostret.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning under graviditet kan kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel öka sannolikheten för rökfrihet i slutet av graviditeten med 6 procent. Den sannolika effekten ligger mellan 0 och 11 procent (låg–måttlig evidensstyrka).

Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [1-4]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [4].

Nikotinläkemedel till gravida är inte rekommenderat enligt FASS eller Läkemedelsverket, men har studerats som tillägg till kvalificerat rådgivande samtal i en systematisk översikt [5] som inkluderar 3 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 927 gravida rökare. Översikten visar att kvalificerat rådgivande samtal samt erbjudande om nikotinläkemedel i form av nikotinplåster eller nikotintuggummi ger 6 procent fler rökfria i den senare delen av graviditeten, jämfört med sedvanliga råd utan erbjudande om nikotinläkemedel eller med placeboplåster (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,89–1,00). Många av de gravida kvinnorna i studierna använde sig inte av läkemedlet som rekommenderat, vilket kan spegla den oro som finns för att använda läkemedel under graviditet.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Crawford, JT, Tolosa, JE, Goldenberg, RL. Smoking cessation in pregnancy: why, how, and what next. Clin Obstet Gynecol. 2008; 51(2):419-35.
  2. Hammoud, AO, Bujold, E, Sorokin, Y, Schild, C, Krapp, M, Baumann, P. Smoking in pregnancy revisited: findings from a large population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2005; 192(6):1856-62; discussion 62-3.
  3. Salihu, HM, Wilson, RE. Epidemiology of prenatal smoking and perinatal outcomes. Early Hum Dev. 2007; 83(11):713-20.
  4. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  5. Lumley, J, Oliver, SS, Chamberlain, C, Oakley, L. Interventions for promoting smoking cessation during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2004; (4):CD001055.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46