Rökning hos gravida

  • Tillstånd: Rökning hos gravida
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden endast har liten effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder vid rökning hos gravida som kan ha bättre effekt (se Rådgivande samtal vid rökning hos gravida) och som sannolikt har en lägre kostnad.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid rökning under graviditet ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av antalet kvinnor som är rökfria i slutet av graviditeten än sedvanlig vård (hög evidensstyrka).
  • Vid rökning under graviditet ger kvalificerat rådgivande samtal en större, men inte säkerställd, ökning av antalet kvinnor som är rökfria 12 månader post partum jämfört med sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [1-4]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [4].

Kvalificerat rådgivande samtal, med eller utan uppföljning, har studerats i 36 randomiserade kontrollerade studier, varav 35 finns sammanställda i en systematisk översikt [5]. Översikten, som baseras på totalt 10 503 gravida, visar att kvalificerat rådgivande samtal ger 6 procent fler rökfria i den senare delen av graviditeten jämfört med sedvanliga råd (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,92–0,97). Den kvalificerade rådgivningen bestod av både individuella behandlingar och gruppbehandlingar, med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI) (i 2 av studierna erbjöds även nikotinläkemedel).

I studien publicerad efter översikten [6], som inkluderade 583 gravida rökare, redovisas andelen rökfria 12 månader post partum. Bland deltagarna i interventionsgruppen, som fått MI-inspirerad rådgivning vid 6 tillfällen, var andelen rökfria 32 procent, jämfört med 29 procent bland kvinnor som fått sedvanliga råd. Skillnaden mellan interventions- och kontrollgrupp var dock inte signifikant.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Crawford, JT, Tolosa, JE, Goldenberg, RL. Smoking cessation in pregnancy: why, how, and what next. Clin Obstet Gynecol. 2008; 51(2):419-35.
  2. Hammoud, AO, Bujold, E, Sorokin, Y, Schild, C, Krapp, M, Baumann, P. Smoking in pregnancy revisited: findings from a large population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2005; 192(6):1856-62; discussion 62-3.
  3. Salihu, HM, Wilson, RE. Epidemiology of prenatal smoking and perinatal outcomes. Early Hum Dev. 2007; 83(11):713-20.
  4. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  5. Lumley, J, Oliver, SS, Chamberlain, C, Oakley, L. Interventions for promoting smoking cessation during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2004; (4):CD001055.
  6. McBride, CM, Baucom, DH, Peterson, BL, Pollak, KI, Palmer, C, Westman, E, et al. Prenatal and postpartum smoking abstinence a partner-assisted approach. Am J Prev Med. 2004; 27(3):232-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46