Rökning hos gravida

  • Tillstånd: Rökning hos gravida
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Tillståndets svårighetsgrad är något större än för rökare generellt. Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan, risken för graviditetskomplikationer och hälsorisker för spädbarnet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning under graviditet ger rådgivande samtal en större ökning av antalet kvinnor som är rökfria i sen graviditet och 6 veckor post partum än sedvanliga råd (hög evidensstyrka).

Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [1-4]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [4].

Rådgivande samtal vid rökning hos gravida har studerats i 10 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 2 246 gravida kvinnor, sammanställda i en systematisk översikt [5], och i 2 studier publicerade efter översikten [6-7]. I översikten redovisas rökfrihet i sen graviditet. Deltagare i interventionsgrupperna har fått rådgivande samtal och skriftligt material, medan deltagare i kontrollgrupperna fått sedvanlig vård. Översikten visar att 6 procent fler gravida kvinnor blir rökfria i interventionsgruppen (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,91–0,97).

I en av studierna publicerad efter översikten [6], som inkluderade 918 gravida kvinnor, fick deltagarna i interventionsgruppen rådgivande samtal av barnmorska i 15 minuter vid 3 tillfällen, samt självhjälpsmaterial (stadiumanpassat enligt ”stages of change”) och återkoppling via datorbaserad rådgivning. Vid slutet av graviditeten var andelen rökfria kvinnor närmare 14 procent, jämfört med 8 procent bland kvinnor som fått standardråd och informationsbroschyr.

I den andra studien [7], med 311 gravida rökare, fick interventionsgruppen rådgivande samtal, självhjälpsmaterial, en videofilm samt en informationsfolder till sin partner. 6 veckor post partum var andelen rökfria 21 procent, jämfört med 12 procent bland gravida som fått sedvanliga råd (oddskvot 2,94, konfidensintervall 1,03–8,04).

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Crawford, JT, Tolosa, JE, Goldenberg, RL. Smoking cessation in pregnancy: why, how, and what next. Clin Obstet Gynecol. 2008; 51(2):419-35.
  2. Hammoud, AO, Bujold, E, Sorokin, Y, Schild, C, Krapp, M, Baumann, P. Smoking in pregnancy revisited: findings from a large population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2005; 192(6):1856-62; discussion 62-3.
  3. Salihu, HM, Wilson, RE. Epidemiology of prenatal smoking and perinatal outcomes. Early Hum Dev. 2007; 83(11):713-20.
  4. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  5. Lumley, J, Oliver, SS, Chamberlain, C, Oakley, L. Interventions for promoting smoking cessation during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2004; (4):CD001055.
  6. Aveyard, P, Lawrence, T, Cheng, KK, Griffin, C, Croghan, E, Johnson, C. A randomized controlled trial of smoking cessation for pregnant women to test the effect of a transtheoretical model-based intervention on movement in stage and interaction with baseline stage. Br J Health Psychol. 2006; 11(Pt 2):263-78.
  7. de Vries, H, Bakker, M, Mullen, PD, van Breukelen, G. The effects of smoking cessation counseling by midwives on Dutch pregnant women and their partners. Patient Educ Couns. 2006; 63(1-2):177-87.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46