Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare

  • Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning hos föräldrar leder kvalificerat rådgivande samtal till att barn exponeras för mindre miljötobaksrök än vid sedvanliga råd eller enbart självhjälpsmaterial (måttlig–hög evidensstyrka).

Alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper liknande risker som rökaren själv. Barn är särskilt känsliga, eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. Föräldrars, eller andra vårdnad-shavares, rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron [1-8]. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd [8-11].

Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 översikter [12-13], som inkluderade samma 19 studier, som studerat åtgärder för att minska exponering för miljötobaksrök för barn. Ingen av översikterna redovisade dock några siffror som var möjliga att tabellera. Därför granskades i stället de enskilda studier som ingick i översikten. 3 studier [14-16] med sammanlagt närmare 500 deltagare, redovisade kvalificerat rådgivande samtal. Ytterligare en studie [17], publicerad efter översikterna, redovisas. Interventionerna har bestått av kvalificerat rådgivande samtal till föräldrarna i 20–45 minuter med uppföljning (ytterligare besök eller per telefon) vid 3 till 4 tillfällen, samt tillägg av skriftligt material.

I en studie [17] med 952 rökande föräldrar var det efter 6 månader 15 procent som hade slutat röka, jämfört med 7 procent bland föräldrar i kon-trollgruppen, som enbart fick självhjälpsmaterial per post (oddskvot 2,1, konfidensintervall 1,4–3,4). En annan studie [16] redovisade lägre nivåer av nikotin i luften i hemmet hos familjer som fått kvalificerat rådgivande samtal, jämfört med familjer som enbart fått skriftligt material. Andra studier visar att rökande mödrar röker färre cigaretter per dag [14], och att färre föräldrar uppger att de röker inomhus [15], jämfört med vid sedvanlig vård. Skillnaderna är dock inte signifikanta.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Anderson, LJ, Parker, RA, Strikas, RA, Farrar, JA, Gangarosa, EJ, Keyserling, HL, et al. Day-care center attendance and hospitalization for lower respiratory tract illness. Pediatrics. 1988; 82(3):300-8.
  2. Chen, Y, Li, W, Yu, S. Influence of passive smoking on admissions for respiratory illness in early childhood. Br Med J (Clin Res Ed). 1986; 293(6542):303-6.
  3. Cook, DG, Strachan, DP. Health effects of passive smoking. 3. Parental smoking and prevalence of respiratory symptoms and asthma in school age children. Thorax. 1997; 52(12):1081-94.
  4. Hofhuis, W, de Jongste, JC, Merkus, PJ. Adverse health effects of prenatal and postnatal tobacco smoke exposure on children. Arch Dis Child. 2003; 88(12):1086-90.
  5. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 1. Parental smoking and lower respiratory illness in infancy and early childhood. Thorax. 1997; 52(10):905-14.
  6. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 4. Parental smoking, middle ear disease and adenotonsillectomy in children. Thorax. 1998; 53(1):50-6.
  7. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 6. Parental smoking and childhood asthma: longitudinal and case-control studies. Thorax. 1998; 53(3):204-12.
  8. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  9. Anderson, HR, Cook, DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax. 1997; 52(11):1003-9.
  10. Blair, PS, Fleming, PJ, Smith, IJ, Platt, MW, Young, J, Nadin, P, et al. Babies sleeping with parents: case-control study of factors influencing the risk of the sudden infant death syndrome. CESDI SUDI research group. BMJ. 1999; 319(7223):1457-61.
  11. Golding, J. Sudden infant death syndrome and parental smoking: a literature review. Paediatr Perinat Epidemiol. 1997; 11(1):67-77.
  12. Roseby, R, Waters, E, Polnay, A, Campbell, R, Webster, P, Spencer, N. Family and carer smoking control programmes for reducing children's exposure to environmental tobacco smoke. Cochrane Database Syst Rev. 2003; (3):CD001746.
  13. Gehrman, CA, Hovell, MF. Protecting children from environmental tobacco smoke (ETS) exposure: a critical review. Nicotine Tob Res. 2003; 5(3):289-301.
  14. Greenberg, RA, Strecher, VJ, Bauman, KE, Boat, BW, Fowler, MG, Keyes, LL, et al. Evaluation of a home-based intervention program to reduce infant passive smoking and lower respiratory illness. J Behav Med. 1994; 17(3):273-90.
  15. Wilson, SR, Yamada, EG, Sudhakar, R, Roberto, L, Mannino, D, Mejia, C, et al. A controlled trial of an environmental tobacco smoke reduction intervention in low-income children with asthma. Chest. 2001; 120(5):1709-22.
  16. Emmons, KM, Hammond, SK, Fava, JL, Velicer, WF, Evans, JL, Monroe, AD. A randomized trial to reduce passive smoke exposure in low-income households with young children. Pediatrics. 2001; 108(1):18-24.
  17. Abdullah, AS, Mak, YW, Loke, AY, Lam, TH. Smoking cessation intervention in parents of young children: a randomised controlled trial. Addiction. 2005; 100(11):1731-40.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46