Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare

  • Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet. Det finns andra åtgärder vid rökning hos föräldrar som har bättre effekt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid rökning hos förälder/annan vårdnadshavare).

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning hos föräldrar ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en större andel som slutar röka än rådgivande samtal (hög evidensstyrka).

Alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper liknande risker som rökaren själv. Barn är särskilt känsliga, eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. Föräldrars, eller andra vårdnadshavares, rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron [1-8]. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd [8-11].

Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 översikter [12-13] som inkluderade samma 19 studier, som studerat åtgärder för att minska exponering för miljötobaksrök för barn. Ingen av översikterna redovisade dock några siffror som var möjliga att tabellera. Från översikterna gjordes därför ett urval av den senaste studien som var av god kvalitet och hade en stor population av friska barn [14-15]. I studien ingick 2 901 rökande och icke-rökande mödrar till nyfödda barn. Interventionen bestod av rådgivande samtal och skriftligt material, samt uppföljning vid 4 tillfällen i samband med rutinbesök. Kontrollgruppen fick rådgivande samtal. 6 månader post partum var det 5,9 procent av kvinnorna i interventionsgruppen som rökte under graviditeten som hade slutat röka, jämfört med 2,7 procent i kontrollgruppen.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Anderson, LJ, Parker, RA, Strikas, RA, Farrar, JA, Gangarosa, EJ, Keyserling, HL, et al. Day-care center attendance and hospitalization for lower respiratory tract illness. Pediatrics. 1988; 82(3):300-8.
  2. Chen, Y, Li, W, Yu, S. Influence of passive smoking on admissions for respiratory illness in early childhood. Br Med J (Clin Res Ed). 1986; 293(6542):303-6.
  3. Cook, DG, Strachan, DP. Health effects of passive smoking. 3. Parental smoking and prevalence of respiratory symptoms and asthma in school age children. Thorax. 1997; 52(12):1081-94.
  4. Hofhuis, W, de Jongste, JC, Merkus, PJ. Adverse health effects of prenatal and postnatal tobacco smoke exposure on children. Arch Dis Child. 2003; 88(12):1086-90.
  5. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 1. Parental smoking and lower respiratory illness in infancy and early childhood. Thorax. 1997; 52(10):905-14.
  6. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 4. Parental smoking, middle ear disease and adenotonsillectomy in children. Thorax. 1998; 53(1):50-6.
  7. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 6. Parental smoking and childhood asthma: longitudinal and case-control studies. Thorax. 1998; 53(3):204-12.
  8. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  9. Anderson, HR, Cook, DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax. 1997; 52(11):1003-9.
  10. Blair, PS, Fleming, PJ, Smith, IJ, Platt, MW, Young, J, Nadin, P, et al. Babies sleeping with parents: case-control study of factors influencing the risk of the sudden infant death syndrome. CESDI SUDI research group. BMJ. 1999; 319(7223):1457-61.
  11. Golding, J. Sudden infant death syndrome and parental smoking: a literature review. Paediatr Perinat Epidemiol. 1997; 11(1):67-77.
  12. Roseby, R, Waters, E, Polnay, A, Campbell, R, Webster, P, Spencer, N. Family and carer smoking control programmes for reducing children's exposure to environmental tobacco smoke. Cochrane Database Syst Rev. 2003; (3):CD001746.
  13. Gehrman, CA, Hovell, MF. Protecting children from environmental tobacco smoke (ETS) exposure: a critical review. Nicotine Tob Res. 2003; 5(3):289-301.
  14. Wall, MA, Severson, HH, Andrews, JA, Lichtenstein, E, Zoref, L. Pediatric office-based smoking intervention: impact on maternal smoking and relapse. Pediatrics. 1995; 96(4 Pt 1):622-8.
  15. Severson, HH, Andrews, JA, Lichtenstein, E, Wall, M, Akers, L. Reducing maternal smoking and relapse: long-term evaluation of a pediatric intervention. Prev Med. 1997; 26(1):120-30.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46