Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare

  • Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare
  • Åtgärd: Enkla råd

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har någon effekt på exponering för tobaksrök hos barnet.

Kommentar

Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet. Det finns andra effektiva åtgärder vid rökning hos föräldrar som minskar exponeringen för tobaksrök hos barnet och som har vetenskapligt stöd (se Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid rökning hos förälder/annan vårdnadshavare och Kvalificerat rådgivande samtal vid Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare).

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid rökning hos föräldrar har enkla råd ingen påvisbar effekt på barnens exponering för miljötobaksrök jämfört med inga råd eller sedvanliga råd (måttlig evidensstyrka).

Alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper liknande risker som rökaren själv. Barn är särskilt känsliga, eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. Föräldrars, eller andra vårdnadshavares, rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron [1-8]. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd [8-11].

Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 översikter [12-13], som inkluderade samma 19 studier, som studerat åtgärder för att minska exponering för miljötobaksrök för barn. Ingen av översikterna redovisade dock några siffror som var möjliga att tabellera. Från översikterna gjordes därför ett urval av de senast publicerade studierna som var av god kvalitet och hade stora populationer, vilket var 2 studier med sammanlagt närmare 450 deltagare [14-15]. Ytterligare 2 studier [16-17] har publicerats efter översikterna.

I en av studierna [14] ingående i översikten, med 184 nyförlösta mödrar som rökt under graviditeten, undersöktes om andelen barn som exponeras för moderns rökning minskade om modern fick enkla råd och skriftligt material. Studien visade inte någon signifikant skillnad jämfört med en kontrollgrupp, som inte fick några råd.

I den andra studien [15] ingående i översikten inkluderades 264 föräldrar till barn med astma. Föräldrar i interventionsgruppen fick ett brev hem, med uppgifter om kotininvärden (en nedbrytningsprodukt från nikotin) i barnets urin, samt en informationsbroschyr om risker med passiv rökning. Föräldrar i kontrollgruppen fick sedvanliga råd. Efter 6 månader var det ingen signifikant skillnad i kotininvärde i barnens urin mellan interventions- och kontrollgrupp.

En studie [16] inkluderande 325 gravida och nyförlösta kvinnor som slutat röka under graviditeten, visar att enkla råd i form av en video om rökfri miljö samt skriftligt material leder till att 58 procent uppger sig ha en fungerande tobakspolicy i hemmet (det vill säga att ingen röker i hemmet där barnet vistas), jämfört med 29 procent bland kvinnor som fått sedvanliga råd om risker med passiv rökning.

I en studie [17] med 1 280 barn, som hade en icke-rökande mor, och där båda föräldrarna fick enkla råd med tillägg av skriftligt material och telefonuppföljning, var det ingen signifikant skillnad i andelen pappor som rökte jämfört med en kontrollgrupp som inte fått några råd.

Sammanfattningsvis visar 3 av 4 studier att enkla råd leder till en större andel föräldrar som slutar röka, eller som säger sig ha en rökfri policy i hemmet och inte utsätter sina barn för tobaksrök, men skillnaden är endast signifikant i en studie.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Anderson, LJ, Parker, RA, Strikas, RA, Farrar, JA, Gangarosa, EJ, Keyserling, HL, et al. Day-care center attendance and hospitalization for lower respiratory tract illness. Pediatrics. 1988; 82(3):300-8.
  2. Chen, Y, Li, W, Yu, S. Influence of passive smoking on admissions for respiratory illness in early childhood. Br Med J (Clin Res Ed). 1986; 293(6542):303-6.
  3. Cook, DG, Strachan, DP. Health effects of passive smoking. 3. Parental smoking and prevalence of respiratory symptoms and asthma in school age children. Thorax. 1997; 52(12):1081-94.
  4. Hofhuis, W, de Jongste, JC, Merkus, PJ. Adverse health effects of prenatal and postnatal tobacco smoke exposure on children. Arch Dis Child. 2003; 88(12):1086-90.
  5. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 1. Parental smoking and lower respiratory illness in infancy and early childhood. Thorax. 1997; 52(10):905-14.
  6. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 4. Parental smoking, middle ear disease and adenotonsillectomy in children. Thorax. 1998; 53(1):50-6.
  7. Strachan, DP, Cook, DG. Health effects of passive smoking. 6. Parental smoking and childhood asthma: longitudinal and case-control studies. Thorax. 1998; 53(3):204-12.
  8. U.S. Department of Health and Human Services, CfDCaP, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. The health consequences of smoking: a report of the Surgeon General. 2004.
  9. Anderson, HR, Cook, DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax. 1997; 52(11):1003-9.
  10. Blair, PS, Fleming, PJ, Smith, IJ, Platt, MW, Young, J, Nadin, P, et al. Babies sleeping with parents: case-control study of factors influencing the risk of the sudden infant death syndrome. CESDI SUDI research group. BMJ. 1999; 319(7223):1457-61.
  11. Golding, J. Sudden infant death syndrome and parental smoking: a literature review. Paediatr Perinat Epidemiol. 1997; 11(1):67-77.
  12. Roseby, R, Waters, E, Polnay, A, Campbell, R, Webster, P, Spencer, N. Family and carer smoking control programmes for reducing children's exposure to environmental tobacco smoke. Cochrane Database Syst Rev. 2003; (3):CD001746.
  13. Gehrman, CA, Hovell, MF. Protecting children from environmental tobacco smoke (ETS) exposure: a critical review. Nicotine Tob Res. 2003; 5(3):289-301.
  14. Woodward, A, Owen, N, Grgurinovich, N, Griffith, F, Linke, H. Trial of an intervention to reduce passive smoking in infancy. Pediatr Pulmonol. 1987; 3(3):173-8.
  15. Wakefield, M, Banham, D, McCaul, K, Martin, J, Ruffin, R, Badcock, N, et al. Effect of feedback regarding urinary cotinine and brief tailored advice on home smoking restrictions among low-income parents of children with asthma: a controlled trial. Prev Med. 2002; 34(1):58-65.
  16. Sockrider, MM, Hudmon, KS, Addy, R, Dolan Mullen, P. An exploratory study of control of smoking in the home to reduce infant exposure to environmental tobacco smoke. Nicotine Tob Res. 2003; 5(6):901-10.
  17. Chan, S, Lam, TH. Protecting sick children from exposure to passive smoking through mothers' actions: a randomized controlled trial of a nursing intervention. J Adv Nurs. 2006; 54(4):440-9.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46