Rökning hos ammande

  • Tillstånd: Rökning hos ammande
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har någon effekt.

Kommentar

Det finns andra åtgärder för rökare som har vetenskapligt stöd och stor effekt (se Kvalificerat rådgivande individuellt samtal vid dagligrökning hos vuxen, Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid dagligrökning hos vuxen och Kvalificerat rådgivande samtal vid rökning hos ammande).

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död för kvinnan, samt risk för plötslig spädbarnsdöd.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid rökning hos ammande har rådgivande samtal ingen påvisbar effekt på rökfrihet 6 månader post partum i jämförelse med sedvanlig vård (låg–måttlig evidensstyrka).
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid rökning hos ammande 3–4 månader post partum.

Många kvinnor slutar röka under graviditeten, men börjar igen efter att barnet är fött. Nikotin övergår i bröstmjölk, vilket gör att barn som ammas får i sig nikotin om modern röker [1], och det kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Att förebygga återfall under amningsperioden har studerats i en systematisk översikt [2] och i ytterligare 4 randomiserade kontrollerade studier [3-6]. Interventioner som använts i alla studier är samtal om att förebygga återfall, hantering av högriskssituationer som kan orsaka återfall samt tillägg av skriftligt material. Även en videofilm har använts i en studie. Uppföljning har skett, genom återbesök eller telefonsamtal, i flera av studierna.

2 av studierna har inte följt kvinnorna längre än 3 [6] respektive 4 [4] månader post partum. För dessa studier bedöms evidensstyrkan som mycket låg, vilket innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats.

I övriga 3 studier [2-3, 5], som följt kvinnorna 6 månader post partum, var andelen kvinnor som slutade röka 3–11 procentenheter större bland dem som fått rådgivande samtal, jämfört med kvinnor som fått sedvanliga råd. Skillnaden var dock endast signifikant i en av studierna [3].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Dahlstrom, A, Ebersjo, C, Lundell, B. Nicotine exposure in breastfed infants. Acta Paediatr. 2004; 93(6):810-6.
  2. Levitt, C, Shaw, E, Wong, S, Kaczorowski, J. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of interventions for smoking relapse prevention, cessation, and reduction in postpartum women. Birth. 2007; 34(4):341-7.
  3. French, GM, Groner, JA, Wewers, ME, Ahijevych, K. Staying smoke free: an intervention to prevent postpartum relapse. Nicotine Tob Res. 2007; 9(6):663-70.
  4. McLeod, D, Pullon, S, Benn, C, Cookson, T, Dowell, A, Viccars, A, et al. Can support and education for smoking cessation and reduction be provided effectively by midwives within primary maternity care? Midwifery. 2004; 20(1):37-50.
  5. Van't Hof, SM, Wall, MA, Dowler, DW, Stark, MJ. Randomised controlled trial of a postpartum relapse prevention intervention. Tob Control. 2000; 9 Suppl 3:III64-6.
  6. Pbert, L, Ockene, JK, Zapka, J, Ma, Y, Goins, KV, Oncken, C, et al. A community health center smoking-cessation intervention for pregnant and postpartum women. Am J Prev Med. 2004; 26(5):377-85.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46