Riskbruk av alkohol hos vuxen som ska genomgå en operation

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos vuxen som ska genomgå en operation
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad, att åtgärden har måttlig effekt men att kostnaden per QALY är hög.

Kommentar

Åtgärden har inte säkerställt bättre effekt än rådgivande samtal (se Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen och Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen som ska genomgå en operation), och kostnaden för åtgärden är sannolikt större jämfört med rådgivande samtal. Vid bedömningen av tillståndets svårighetsgrad är hänsyn tagen även till risken för komplikationer vid operationsingreppet samt vid efterförloppet. Dock saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer som ska opereras. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med riskbruk av alkohol generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen) . Eftersom tillståndets svårighetsgrad är större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med riskbruk generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk specifikt för vuxen som ska genomgå en operation.
  • Vid riskbruk av alkohol hos vuxen generellt har kvalificerat rådgivande samtal ingen säkerställd effekt jämfört med rådgivande samtal (måttlig evidensstyrka).

Riskbruk av alkohol bland patienter som ska genomgå en operation kan vara en komplicerande faktor för själva ingreppet, läkningsprocessen och en eventuell rehabilitering. Studier har visat en ökad risk för olika komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp [1-2]. Riskbruk av alkohol påverkar också immunförsvaret negativt, och det krävs 2–8 veckors uppehåll i drickande för att motverka en sådan påverkan. Sämre sårläkning har också visats, och här krävs flera månaders uppehåll för att få en återgång till normal risknivå [1-2]. Dessutom är riskbruk förknippat med en ökad risk för subklinisk hjärtsvikt, som kan bli manifest i samband med en operation och ge upphov till arytmier postoperativt [3].

Dock saknas studier av effekten av kvalificerat rådgivande samtal för vuxna med riskbruk av alkohol som ska genomgå en operation. Däremot har 4 randomiserade kontrollerade studier visat att kvalificerat rådgivande samtal ger en något större (icke-signifikant) minskning av alkoholkonsumtionen hos vuxna med riskbruk generellt, jämfört med rådgivande samtal [4].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Tonnesen, H, Rosenberg, J, Nielsen, HJ, Rasmussen, V, Hauge, C, Pedersen, IK, et al. Effect of preoperative abstinence on poor postoperative outcome in alcohol misusers: randomised controlled trial. BMJ. 1999; 318(7194):1311-6.
  2. Bradley, KA, Rubinsky, AD, Sun, H, Bryson, CL, Bishop, MJ, Blough, DK, et al. Alcohol screening and risk of postoperative complications in male VA patients undergoing major non-cardiac surgery. J Gen Intern Med. 2011; 26(2):162-9.
  3. Tonnesen, H, Nielsen, PR, Lauritzen, JB, Moller, AM. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. Br J Anaesth. 2009; 102(3):297-306.
  4. Kaner, EF, Beyer, F, Dickinson, HO, Pienaar, E, Campbell, F, Schlesinger, C, et al. Effectiveness of brief alcohol interventions in primary care populations. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (2):CD004148.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46