Riskbruk av alkohol hos vuxen med depression och ångest

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos vuxen med depression och ångest
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid riskbruk av alkohol hos vuxen med depression eller ångest kan kvalificerat rådgivande samtal ge en minskning av veckokonsumtionen av alkohol och antal drinkar per dag som är större än hos kontrollgrupp som enbart fått skriftligt material (låg evidensstyrka).

Enligt den nationella folkhälsoenkäten har riskkonsumenter av alkohol ett sämre psykiskt välbefinnande än personer som inte har ett riskbruk, och andra tvärsnittsstudier visar att depression och ångestsymtom är vanligt bland personer med hög alkoholkonsumtion [1-4]. Det är däremot oklart hur mycket större risk personer med riskbruk har för att utveckla psykiska problem, jämfört med personer utan riskbruk. I en studie med 3 års uppföljning hade personer med ett dagligt riskbruk av alkohol en 20 procent större risk för ångest, men ingen större risk för nedstämdhet jämfört med personer som inte hade en riskfylld alkoholkonsumtion [5].

Kvalificerat rådgivande samtal för personer med riskbruk och depressions- och ångesttillstånd har studerats i en randomiserad kontrollerad studie med 77 deltagare [6]. Interventionsgruppen fick en 45 minuter lång MI-baserad intervention, och kontrollgruppen fick skriftlig information. Efter 6 månader hade interventionsgruppen minskat sin alkoholkonsumtion med 3,5 drinkar per dag jämfört med en minskning på 1,9 drinkar i kontrollgruppen. Veckokonsumtionen minskade från 36 till 6,8 drinkar i interventionsgruppen, jämfört med från 33 till 10 drinkar i kontrollgruppen. Resultat av en 5-årsuppföljning visar också en minskad frekvens av sjukhusinläggningar för de primära psykiatriska diagnoserna i interventionsgruppen [7].

Studiens generaliserbarhet hämmas dock av bristfällig avgränsning av typen av psykiska sjukdomar, samt att den genomsnittliga svårighetsgraden av alkoholproblemen var bristfälligt beskriven. Vidare består studiepopulationen av slutenvårdspatienter från en vårdform som inte förekommer i Sverige.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. FHI. 2011.
  2. Alati, R, Lawlor, DA, Najman, JM, Williams, GM, Bor, W, O'Callaghan, M. Is there really a 'J-shaped' curve in the association between alcohol consumption and symptoms of depression and anxiety? Findings from the Mater-University Study of Pregnancy and its outcomes. Addiction. 2005; 100(5):643-51.
  3. Anderson, P, Baumberg, B. Alcohol in Europe: A Public Health Perspective. A report for the European Commission. Institute of Alcohol Studies, UK: London. 2006.
  4. Babor, Tea. Alcohol: no ordinary commodity. Research and public policy. Oxford: Oxford University press. 2003.
  5. Dawson, DA, Li, TK, Grant, BF. A prospective study of risk drinking: at risk for what? Drug Alcohol Depend. 2008; 95(1-2):62-72.
  6. Hulse, GK, Tait, RJ. Six-month outcomes associated with a brief alcohol intervention for adult in-patients with psychiatric disorders. Drug Alcohol Rev. 2002; 21(2):105-12.
  7. Hulse, GK, Tait, RJ. Five-year outcomes of a brief alcohol intervention for adult in-patients with psychiatric disorders. Addiction. 2003; 98(8):1061-8.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46