Riskbruk av alkohol hos vuxen med cancer

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos vuxen med cancer
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Kommentar

Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med cancer. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med riskbruk generellt (se Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med riskbruk generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid riskbruk specifikt för personer med cancer.
  • Vid riskbruk av alkohol hos vuxen generellt ger rådgivande samtal en något större minskning av alkoholkonsumtionen jämfört med ingen åtgärd (måttlig evidensstyrka).

Det finns ett samband mellan riskbruk av alkohol och en rad olika cancerformer, framför allt i munhålan, svalget, grovtarmen och ändtarmen [1]. För kvinnor finns det ett samband med bröstcancer [2]. Riskbruk av alkohol bland patienter som behandlas för cancer är sannolikt en komplicerande faktor för såväl behandling av cancern som välbefinnande och livskvalitet efter behandling. På grund av alkoholens effekt på den psykiska hälsan finns det till exempel en ökad risk för depression vid riskbruk och samtidig cancersjukdom [3].

Dock saknas studier av effekten av rådgivande samtal för vuxna med riskbruk av alkohol och cancer. Däremot har 5 randomiserade kontrollerade studier visat att rådgivande samtal ger en något större minskning av alkoholkonsumtionen hos vuxna med riskbruk generellt, jämfört med ingen åtgärd [4-5].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Bagnardi, V, Blangiardo, M, La Vecchia, C, Corrao, G. A meta-analysis of alcohol drinking and cancer risk. Br J Cancer. 2001; 85(11):1700-5.
  2. Smith-Warner, SA, Spiegelman, D, Yaun, SS, van den Brandt, PA, Folsom, AR, Goldbohm, RA, et al. Alcohol and breast cancer in women: a pooled analysis of cohort studies. JAMA. 1998; 279(7):535-40.
  3. Grant, BF, Goldstein, RB, Chou, SP, Huang, B, Stinson, FS, Dawson, DA, et al. Sociodemographic and psychopathologic predictors of first incidence of DSM-IV substance use, mood and anxiety disorders: results from the Wave 2 National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. Mol Psychiatry. 2009; 14(11):1051-66.
  4. Kaner, EF, Beyer, F, Dickinson, HO, Pienaar, E, Campbell, F, Schlesinger, C, et al. Effectiveness of brief alcohol interventions in primary care populations. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (2):CD004148.
  5. D'Onofrio, G, Pantalon, MV, Degutis, LC, Fiellin, DA, Busch, SH, Chawarski, MC, et al. Brief intervention for hazardous and harmful drinkers in the emergency department. Ann Emerg Med. 2008; 51(6):742-50 e2.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46