Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (i grupp)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden sannolikt inte har någon effekt.

Kommentar

Det finns andra effektiva åtgärder vid riskbruk av alkohol som har vetenskapligt stöd (se Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen och Webb- och datorbaserad rådgivning vid riskbruk av alkohol hos ung vuxen,18–29 år) .

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna tycks kvalificerat rådgivande samtal i grupp inte ha någon effekt på kvantitet, frekvens av intensivkonsumtion eller alkoholrelaterade problem (låg evidensstyrka).

Andelen med riskabla alkoholvanor i åldersgruppen 16–29 år är 35 procent bland män och 25 procent bland kvinnor, jämfört med 17 respektive 9 pro-cent för hela befolkningen 16–84 år [1]. Hög alkoholkonsumtion hos unga vuxna kan leda till sociala och mentala problem, och på längre sikt till utvecklandet av alkoholmissbruk eller beroende. Även andra risker med alkohol är stora hos unga vuxna, för att sedan avta med stigande ålder. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos unga vuxna är skador, medan hjärt-kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos äldre [2]. De flesta unga vuxna är fortfarande i en fas där mer stabila alkoholvanor ännu inte har etablerats, vilket gör att interventioner under denna period kan minska risken för negativa konsekvenser av alkohol senare i livet.

Åtgärder vid riskbruk hos unga vuxna har endast studerats bland högskolestuderande. Svenska studier visar att dryckesvanor hos högskolestuderande inte skiljer sig nämnvärt från dryckesvanor hos unga vuxna generellt [3-4]. På basis av de svenska studierna kan man anta att effekten av åtgärderna borde vara densamma för unga som för högskolestuderande, men det finns inga studier som styrker detta.

Kvalificerat rådgivande samtal i grupp vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna har studerats i en systematisk översikt [5] baserad på 3 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 259 studenter. De flesta interventionerna bygger på BASIC-teknik [6], vilken bland annat inkluderar motiverande samtal (MI), återkoppling och färdighetstekniker. Återkopplingen har ett tydligt normativt inslag, då man jämför individens konsumtion med gruppens genomsnittliga konsumtion, i syfte att ändra på felaktiga uppfattningar om vad som är normalt beträffande alkoholvanor. Färdighetsträningen innebär att man får lära sig tekniker för att minska sin konsumtion och undvika att drabbas av negativa konsekvenser. Översikten visar att gruppbaserat kvalificerat rådgivande samtal till högskole- och universitetsstuderande troligtvis inte har någon effekt på alkoholkonsumtion, berusningsdrickande eller alkoholrelaterade problem.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. FHI. 2011.
  2. Andréasson, S, Allebeck, P. Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Statens Folkhälsoinstitut. 2005; 11.
  3. Guttormsson, U, Andersson. B, Hibell. B. Ungdomars drogvanor 1994-2003: Intervjuer med 16-24-åringar. Eriksson, A & Olsson, B 2004; 75.
  4. Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år. SoRAD 19.
  5. Moreira, MT, Smith, LA, Foxcroft, D. Social norms interventions to reduce alcohol misuse in university or college students. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (3):CD006748.
  6. Dimeff, LA, Baer, JS, Kivlahan, DR, Marlatt, GA. Brief alcohol screening and intervention for college students (BASICS): A harm reduction approach. New York: Guilford Press. 1998.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46