Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)
  • Åtgärd: Webb- och datorbaserad rådgivning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna ger webb- och datorbaserad rådgivning en större minskning av antal tillfällen med alkoholkonsumtion, antal tillfällen med intensivkonsumtion och alkoholrelaterade problem än ingen intervention eller skriftlig information, vid upp till 16 månaders uppföljning (måttlig evidensstyrka).

Andelen med riskabla alkoholvanor i åldersgruppen 16–29 år är 35 procent bland män och 25 procent bland kvinnor, jämfört med 17 respektive 9 procent för hela befolkningen 16–84 år [1]. Hög alkoholkonsumtion hos unga vuxna kan leda till sociala och mentala problem, och på längre sikt till utvecklandet av alkoholmissbruk eller beroende. Även andra risker med alkohol är stora hos unga vuxna, för att sedan avta med stigande ålder. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos unga vuxna är skador, medan hjärt-kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos äldre [2]. De flesta unga vuxna är fortfarande i en fas där mer stabila alkoholvanor ännu inte har etablerats, vilket gör att interventioner under denna period kan minska risken för negativa konsekvenser av alkohol senare i livet.

Åtgärder vid riskbruk hos unga vuxna har endast studerats bland högskolestuderande. Svenska studier visar att dryckesvanor hos högskolestuderande inte skiljer sig nämnvärt från dryckesvanor hos unga vuxna generellt [3-4]. På basis av de svenska studierna kan man anta att effekten av åtgärderna borde vara densamma för unga som för högskolestuderande, men det finns inga studier som styrker detta.

Webb- och datorbaserad rådgivning vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna har studerats i en systematisk översikt [5] baserad på 7 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 1 640 studenter. Vid samtliga interventioner var återkopplingen normativ. Kontrollgrupperna fick ingen intervention eller allmän skriftlig information om rimliga dryckesnivåer.

Översikten visar att webb- och datorbaserad rådgivning ger signifikant ef-fekt på antal tillfällen med alkoholkonsumtion, antal tillfällen med intensivkonsumtion, total mängd konsumerad alkohol, högsta blodalkoholnivå vid alkoholkonsumtion och förekomst av alkoholrelaterade problem vid 3 månaders uppföljning. Det ger även fortsatt effekt på alkoholkonsumtion, intensivkonsumtion, total mängd alkohol och alkoholrelaterade problem vid 4–16 månaders uppföljning. Standardized mean difference (SMD), det vill säga den vägda skillnaden mot ett standardiserat genomsnitt, var -0,31 (kon-fidensintervall -0,49 till -0,13), -0,25 (konfidensintervall -0,49 till -0,02), -0,22 (konfidensintervall -0,43 till -0), -0,16 (konfidensintervall -0,33 till -0) respektive -0,26 (konfidensintervall -0,45 till -0,07). I endast en studie har effekten på män och kvinnor studerats separat, och där såg man en likartad effekt för både män och kvinnor. Det saknas studier med längre uppföljningstid än 16 månader.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. FHI. 2011.
  2. Andréasson, S, Allebeck, P. Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Statens Folkhälsoinstitut. 2005; 11.
  3. Guttormsson, U, Andersson. B, Hibell. B. Ungdomars drogvanor 1994-2003: Intervjuer med 16-24-åringar. Eriksson, A & Olsson, B 2004; 75.
  4. Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år. SoRAD 19.
  5. Moreira, MT, Smith, LA, Foxcroft, D. Social norms interventions to reduce alcohol misuse in university or college students. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (3):CD006748.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46