Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)

  • Tillstånd: Riskbruk av alkohol hos ung vuxen (18-29 år)
  • Åtgärd: Brevbaserad feedback

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen att åtgärden inte tycks ha någon effekt.

Kommentar

Det finns andra effektiva åtgärder vid riskbruk av alkohol som har vetenskapligt stöd (se Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen och Webb- och datorbaserad rådgivning vid riskbruk av alkohol hos ung vuxen, 18–29 år).

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna tycks brevbaserad feedback inte ha någon effekt på alkoholkonsumtion, intensivkonsumtion, högsta promillehalt eller alkoholrelaterade problem (låg–måttlig evidensstyrka).

Andelen med riskabla alkoholvanor i åldersgruppen 16–29 år är 35 procent bland män och 25 procent bland kvinnor, jämfört med 17 respektive 9 procent för hela befolkningen 16–84 år [1]. Hög alkoholkonsumtion hos unga vuxna kan leda till sociala och mentala problem, och på längre sikt till utvecklandet av alkoholmissbruk eller beroende. Även andra risker med alkohol är stora hos unga vuxna, för att sedan avta med stigande ålder. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos unga vuxna är skador, medan hjärt-kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall till följd av alkoholkonsumtion hos äldre [2]. De flesta unga vuxna är fortfarande i en fas där mer stabila alkoholvanor ännu inte har etablerats, vilket gör att interventioner under denna period kan minska risken för negativa konsekvenser av alkohol senare i livet.

Åtgärder vid riskbruk hos unga vuxna har endast studerats bland högskolestuderande. Svenska studier visar att dryckesvanor hos högskolestuderande inte skiljer sig nämnvärt från dryckesvanor hos unga vuxna generellt [3-4]. På basis av de svenska studierna kan man anta att effekten av åtgärderna borde vara densamma för unga som för högskolestuderande, men det finns inga studier som styrker detta.

Vid brevbaserad feedback genomförs först ett alkoholvanetest vid ett personligt besök, via brev eller per telefon, och därefter får man skriftlig feedback i ett brev som skickas hem. Vid normativa interventioner innebär feedbacken att den egna konsumtionen ställs i relation till den genomsnittliga konsumtionen i gruppen. Utöver feedback ges rekommendationer och, i vissa fall, instruktioner om hur man kan sluta dricka på ett skadligt sätt.

Brevbaserad feedback vid riskbruk av alkohol hos unga vuxna har studerats i en systematisk översikt [5] baserad på 4 randomiserade kontrollerade studier, med sammanlagt 893 studenter. Översikten visar att feedback via brev inte har någon effekt på totalkonsumtion, berusningsdrickande, blodalkoholnivå eller alkoholrelaterade problem. En möjlig förklaring till detta är att förhållandevis få läste den efterföljande återkopplingen som man fick via ett brev 1–2 veckor senare.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. FHI. 2011.
  2. Andréasson, S, Allebeck, P. Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Statens Folkhälsoinstitut. 2005; 11.
  3. Guttormsson, U, Andersson. B, Hibell. B. Ungdomars drogvanor 1994-2003: Intervjuer med 16-24-åringar. Eriksson, A & Olsson, B 2004; 75.
  4. Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år. SoRAD 19.
  5. Moreira, MT, Smith, LA, Foxcroft, D. Social norms interventions to reduce alcohol misuse in university or college students. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (3):CD006748.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46