Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta
  • Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad, att åtgärden har måttlig effekt men att kostnaden per QALY är måttlig till hög.

Kommentar

Åtgärden är inte bättre än de alternativa åtgärderna rådgivande samtal med tillägg (se Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen, Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta) eller rådgivande samtal med särskild uppföljning (se Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med särskild uppföljning med eller utan tillägg vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta), och har sämre kostnadseffektivitet. Dock saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för personer med kronisk smärta. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt (se Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med otillräcklig fysisk aktivitet generellt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet specifikt för vuxen med kronisk smärta.
  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal en större andel som ökat sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka).

Patienter med smärtproblematik utgör en stor grupp. Många personer med smärtproblematik rör sig för lite. Utöver att fysisk aktivitet är smärtlindrande har flera studier även visat att patienter med smärtproblematik har nytta av fysisk aktivitet genom att de uppnår förbättrad prestationsförmåga, förbättrat stämningsläge, minskad stresskänslighet och förbättrad sömn, vilket i sin tur potentiellt har än större effekter på patientens smärtsituation [1].

Kvalificerat rådgivande samtal i form av självhjälpsprogram för personer med kronisk ländryggsmärta har studerats i 2 randomiserade kontrollerade studier med totalt 319 patienter, redovisade i en systematisk översikt [2]. Självhjälpsprogrammen fokuserade på symtomhantering, kommunikation med vårdgivare, målformulering, problemlösning och livsstilsförändringar i förhållande till fysisk träning, diet, sömn med mera. Beteendemedicinska metoder rapporteras huvudsakligen vila på Banduras self-efficacy-begrepp. Programmen gavs med varierande omfattning, från 1 session per vecka i 4 veckor till 1 session per vecka i 6 veckor, med telefonuppföljning varannan vecka upp till 6 månader. Inga signifikanta effekter på funktionsförmåga kunde påvisas i någon av studierna. Information saknas om fysisk aktivitet. Information saknas också för patienter med nacksmärta och patienter med fibromyalgi.

Däremot fann SBU vid en systematisk litteraturgenomgång 14 randomiserade kontrollerade studier, där teoribaserad beteendeintervention jämfördes med vanligt omhändertagande (12 studier), enkla råd (1 studie) eller enstaka kunskapsinsats (1 studie). I 9 av de 14 studierna påvisades signifikant ökad fysisk aktivitet i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, medan man i övriga 5 studier inte kunde notera någon skillnad mellan grupperna [3].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag.

Referenser

  1. Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. FYSS 2008. 2008.
  2. Foster, G, Taylor, SJ, Eldridge, SE, Ramsay, J, Griffiths, CJ. Self-management education programmes by lay leaders for people with chronic conditions. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (4):CD005108.
  3. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, 2007. Metoder för att främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. 2007.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46