Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen

  • Tillstånd: Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt på fysisk aktivitet.

Kommentar

Åtgärden har samma prioritering som Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen och Rådgivande samtal med tillägg av stegräknare vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en större ökning av den fysiska aktivitetsnivån än rådgivande samtal utan uppföljning (måttlig evidensstyrka).

Rådgivande samtal med särskild uppföljning har studerats i 3 randomiserade kontrollerade studier, redovisade i en systematisk litteraturgenomgång av SBU år 2007 [1]. I en av studierna, som avsåg äldre inaktiva patienter (60–80 år), randomiserades deltagarna till en kontrollgrupp eller till 1 av 2 interventionsgrupper [2]. Interventionsgrupperna fick, utöver basala råd om fysisk aktivitet i form av promenader, 20 telefonsamtal (5 minuter långa) under 12 månader. I den ena interventionsgruppen var alla samtalen personliga samtal med en sjuksköterska. I den andra interventionsgruppen var hälften av samtalen elektroniska röstmeddelanden. Kontrollgruppen fick inga planerade samtal, men erbjöds möjligheten att själva ringa för råd och stöd vid behov. Vid uppföljning efter 1 år hade såväl total tid för fysisk aktivitet som promenadtid ökat signifikant i alla 3 grupperna. I de båda grupperna med planerade telefonsamtal var det en signifikant högre andel som nådde ett uppsatt mål att promenera minst 20 minuter minst 3 gånger i veckan.

En annan studie avsåg inaktiva primärvårdspatienter utan diabetes eller hjärt-kärlsjukdom i åldern 20–64 år [3]. Där studerades om 3 extra 20–30 minuter långa telefonsamtal under 3 månader gav någon tilläggseffekt, ut-över den som uppnåddes med skriftlig information och basala råd om fysisk aktivitet. Deltagarna i kontrollgruppen erbjöds att på egen hand ringa för att får mer information vid behov. Gruppen som erbjöds särskild uppföljning hade högre nivåer av självrapporterad fysisk aktivitet efter 6 månader jämfört med kontrollgruppen.

I den tredje studien, som avsåg primärvårdspatienter i Skottland med låg socioekonomisk status i åldern 40–64 år, erbjöds patienterna i interventionsgrupperna särskild uppföljning i form av enstaka eller upprepade samtal, med eller utan fri tillgång till 30 träningstillfällen på en träningsanläggning [4]. Efter 12 veckor hade en signifikant större andel i de båda interventionsgrupperna ökat sin fysiska aktivitet jämfört med kontrollgruppen. Efter 1 år hade alla grupperna ökat sin fysiska aktivitetsnivå signifikant, men ingen skillnad sågs längre mellan kontrollgrupp och de olika interventionsgrupperna. En möjlig förklaring till detta kan vara att även kontrollgruppen fick relativt omfattande intervention i form av en hälsoundersökning, ergometercykeltest, skriftlig information om effekter av fysisk aktivitet, broschyrer om träningsanläggningar och personligt utformade råd om fysisk aktivitet baserat på resultaten från hälsoundersökningen.

Hälsoekonomisk bedömning

Rådgivande samtal med särskild uppföljning, med eller utan tillägg, för vuxna med otillräcklig fysisk aktivitet medför enligt Socialstyrelsens skattning en låg kostnad per QALY jämfört med sedvanlig behandling respektive rådgivande samtal (skattad). Skattningen är säker.

Referenser

  1. The Swedish Council on Technology Assessment in Health C, TSCTAH. Methods of Promoting Physical Activity - A Systematic Review. 2007.
  2. Dubbert, PM, Cooper, KM, Kirchner, KA, Meydrech, EF, Bilbrew, D. Effects of nurse counseling on walking for exercise in elderly primary care patients. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2002; 57(11):M733-40.
  3. Green, BB, McAfee, T, Hindmarsh, M, Madsen, L, Caplow, M, Buist, D. Effectiveness of telephone support in increasing physical activity levels in primary care patients. Am J Prev Med. 2002; 22(3):177-83.
  4. Harland, J, White, M, Drinkwater, C, Chinn, D, Farr, L, Howel, D. The Newcastle exercise project: a randomised controlled trial of methods to promote physical activity in primary care. BMJ. 1999; 319(7213):828-32.

 

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46